Polisen har ju mycket att göra i Cham..


Polisen i Cham har det busy just nu. De ända de brukar göra är att köra runt och kolla efter fulla turister. Men nu har de hittat en ny sysselsättning.

Vans. Under vintern så kommer det många skruttiga bilar till Cham som liksom aldrig lämnar. Många tar sig hit med en van, använder den under hela vintersäsongen och drar sedan hem med flyg. Därför har polisen börjat röja runt i Cham och sprayat små orangea sträck på hjulen på alla vans så att de kan se om någon använder dem eller inte. Har de inte rört sig på en vecka så dras de till skroten.

Detta har också skapat panik hos några personer omkring mig. Som fått samtal om att 'nu är de här och målar på dina däck!'

Lycka till polisen och ha så kul!


Födelsedag


Juste. Om två veckor blir jag 22 år. Hela jävla 22. Tänka sig vad vuxen man kan vara. Det är ju både bra och dåligt.

Bra eftersom att jag får göra precis vad jag vill. Livet är här och nu och friheten som 22åring är ju gränslös. Förutom kanske the limit of cash.. Men annars har jag inga riktiga ansvar än som hus eller barn eller ens hund. Så jävla skönt. Känslan av att jag kan göra vad som helst imorgon.

Det dåliga med att fylla 22 är väl att jag inte kommer vakna med skönsång, frukost och paket. Paket som oftast innehöll precis vad jag ville ha. För just den här födelsedagen önskar jag mig en cykel. Åhhh vad jag vill ha en cykel här i Cham. Men de är fan omöjliga att få tag på.. Alla som bor här vill ju ha en och därför säljs de onödigt dyrt.

Men Grattis till dig själv Josefin. Ha en bra födelsedag utan cykel. Du är ju faktiskt otroligt lycklig ändå.


Matprat


Idag blev det havregrynsgröt till frukost och jag siktar på att äta det varje dag nu. Efter englandsresa och sverigeresa så känner väl vi båda två att vi har kommit ur form lite. Så nu blir det nyttigt här hemma! Vi kan ju iofs inte laga mycket annat än nyttigt.. Köket är liksom för litet för att fritera något eller laga några stora middagar. Vi har ju bara två plattor så någon riktig sås blir det aldrig heller. Snart ska jag nog ge mig på ugnen. Vi har ju fått en sådär sak som är ugn och micro i samma. Känns übermodernt och väldigt knasigt. Jag förstår den inte alls genom att bara titta på den så det får bli att man läser instruktioner och allt. Därför har jag inte ens rört den än.

Utöver matprat så blir det nog klättring idag. Inomhus. För vädret är sjukt kass fortfarande. men men, klättra inne har jag ju inte gjort en så det blir ju ännu en ny grej.

Nu blir det att jogga tillbaka hem till Benjamin för en liten väckning. För just nu står jag utanför turistinformationen här i Cham. Gratis internet vettni. Längtar såååå tills jag kan blogga från lägenheten.


Och ja, ni ser ju att stan är rätt död..?


Just nu.


Blandat sol och regn.
Mina händer luktar klor.
Efter helgen får ni nog internet i lägenheten.
Jag fyller hela 22 år om två veckor.
Jag bor fortfarande i Frankrike.
Frihet!
 
Kram!

Telefoneria


Välkomna till Josefins telefoneria.

Här har vi alltså ett stycke Nokia med franskt simkort. Den betalas av au-paurfamiljen och används för jobb men tjuvanvänds också för vänner i Cham och tjuvjobbande vid sidan av jobb.

Bredvid denna fina Nokia har vi en Iphone 3g med ett svenskt simkort. På denna kan man smsa vänner i Sverige och ringa dem via Viber. Man kan också använda kartor, kalendrar och kontaktbok.

Sist men inte minst en Iphone 4. Denna har inget simkort och inga vanliga appar fungerar här då den har knasat totalt. Men den är ju mycket bättre på foto och instagram än 3gn. Dessutom kan man spela de nya spelen på denna såsom candy crush.

Så därför, när jag drar upp i bergen, använder jag Nokian för att få ihop vännerna, 4an för att fota när jag är där och sedan 3an för att informera min far om att jag minsann kan gå i skogen utan att vara skraj för djuren. Bra va? Jag önskar bara att jag hade lite större fickor just nu..

 


Hemma va där


Tillbaka i Chamonix. Här regnar det och bergen är täckta med snö. Om 2 dagar är det juni. Det kan man verkligen inte tro. Men efter att ha snackat med lite folk här så är det tydligen himla dåligt väder i hela Europa. Växthuseffekten. Gotta love it.

Sverigeresan var helt sjukt bra! Jag lyckades få i mig köttbullar å fiskgratäng å falafel å korvstroganoff å tamnack thai å grillade ribs å gräddbullar å godis å kanelbullar å en massa bacon. Utöver det så vart det fina dagar med långa promenader, fika i massor, lite sightseeing och rensning av saker på vinden. Jag har lyckats samla på mig en del grejer eftersom jag har flyttat runt en massa och det mesta av dessa grejer är på föräldrarnas vind. Men lite fick jag med mig tillbaka till Chamonix. När jag kom tillbaka till Cham igår så slogs jag av en helt ny känsla. En känsla som varit ganska främmande för mig de senaste åren... Känslan av att vara hemma.

När jag öppnade dörren och tog några steg in på den fula heltäckningsmattan så kände jag den. Hemma. Mitt lilla fula kök, min stora sköna säng, mitt badkar som aldrig går att skrubba riktigt rent och min man. Bakom mig precis vid ytterdörren står Benjamin. Som jag delar allt det här med. Knäppa, konstiga men ack så fina Benjamin. Hemma.

När jag cyklade ifrån mina kusiners hus i måndagskväll efter att ha nattat dem och sagt hejdå så grät jag. Efter att ha sagt godnatt till min mamma lite senare så grät jag igen. Under tisdags morgonen så var jag grinig och tjurig på Benjamin. När vi sedan drog till tågstationen för att åka över till Danmark så ringde jag Louise och efter det grät jag igen. Hejdå Sverige. Men det är lugnt. Nu är jag hemma och jag har samlat på mig massor av kärlek i Sverige. Dessutom har resan gjort mig redo för ännu mera äventyr. Så, here we go again!! I'm ready!!

( Ps. Chamonix, jag vet att det ska regna 40cm varje dag denna vecka men skulle du kanske, kanske, för min skull kunna skippa det? Snälla?!)


Regn men glad


Sverige är ju fantastiskt! Även om det regnar på oss... Hittils har vi käkat en riktigt stor svensk frukost med alla sorters pålägg, köttbullar, korvstroganoff och asiatisk buffé. Asså, första biten sushi när man inte ätit det på ett år är helt wonderbar! Utöver mat, som det ju blir mycket av när man reser, så har det varit kubbspel och kortspel och allmänt häng med familjen. Benjamin jobbar på med sin svenska och jag blir så sviningt stolt över min lilla britt att jag får ont i kinderna för att jag ler så mycket. Han är också väldigt bra på att prova allt jag ploppar dit på tallriken. Han hatade smörgåsgurka men lite kalles kaviar gick bannemig ned. 
 
Imorgon blir det nog en dag hemma för det ska tydligen regna en massa här. Men vi är lika glada för det! Sverige är ju som skrivet fantastiskt och det är föräldrarnas kylskåp också. 

Väntan


Det där med att resa och det där med att vänta. Det funkar ju men det suger mest. Jag längtar tills teleportering är uppfunnet. Men, tills dess, så väntar vi. Just nu på geneva airport.
 
 
Snart ses vi i Sverige!!

Ingen vanlig dag.


NEJ, idag är ingen vanlig dag för jag har en flygbiljett till Sverige, HURRA HURRA HURRA!! Jag ska få träffa min fina Mami igen efter ett halvår isär och alla andra i fina familjen såklart. Hur lycklig är inte jag?! Och Benjamin ska följa med! WIHOOO! Ingen tid att förlora, lets packa!!! 
 
Me and Mamsi!

Disk och tanke


Jobbdag idag. A är hemma pga feber, helt sjukt aggressiv feber faktiskt, plus att diskmaskinen är trasig så allt behövs diskas för hand. När man är en familj på 4 personer + au pair så blir det ju rätt mycket disk och berget växer fan snabbt från inget till massor. Med en au pair i familjen så har man ju iofs en extra diskmaskin kan man säga. Så, jag har glatt diskat på idag.

När man diskar så vandrar ju tankarna lätt runt i skallen och nu funderar jag på att åka till Sverige. Typ imorgon. Jag saknar verkligen min familj, sådär mycket så att det liksom inte alls är kul längre, så en resa till Sverige hade suttit fint just nu. Dessutom är vädret här i Cham bara bajs just nu. Det regnar massor varje dag och ska regna hela nästa vecka också. Jag har hört att ni där hemma i Sverige har värsta sommarvädret ju!! Avis. Så, förhoppningsvis finns det några billiga flygbiljetter att inhandla. Vi håller tummarna!!


Pic-Marathon


Huset är städat och solen har äntligen kommit fram efter det sjuka regnfall som vi haft denna morgon. Jag ska därför bege mig ut på en liten prommis men innan det så postar jag en massa bilder här till er. Njut!
 
Vi kan ju börja med lite bilder från Englandsresan och detta är Benjamins barndomshem.
 
 
Golfande
 
 
Full english breakfast och sjukt äcklig efterätt
 
Airhockey in Blackpool
 
Lite bilder från vårt Chamonix
 
  
Ooops, det är lite snö kvar i bergen
när man vandrar upp bland molnen.
 
 
Och ja, jag är så jävla kär!
 
 
  
Sist men inte minst
fussball och fyllekäk.

Allt det där som har hänt.


Två veckor är det nu. Två veckor utan en riktig internetuppkoppling. Här är vad som hänt;
 
Englandresa
Helt sjukt fantastiskt. Att få komma hem till Benjamins brittiska familj och vara med i deras liv för en stund va hur kul som helst! Under de 4 dagarna shoppade vi kläder, såg Iron Man 3, spelade golf, träffade hela tjocka släkten och åt på restaurang varje dag. Det var en perfekt liten semesterresa. Det allra fetaste var nog dock bara att vara där och vandra runt bland Benjamins gamla kvarter. När vi gick gata upp och gata ner så pekade han och tjoade om hur 'här fick jag mitt första jobb' och 'här brukade vi sitta när vi tjuvrökte'. Och ja, alla kvarter ser typ EXAKT likadana ut precis som man tror sig dem ska göra. Bruna tegelhus med vita knutar. Överallt. Jag som brukar vara en master på att hitta runt hade fan fortfarande ingen aning om vart saker och ting låg när vi körde runt där sista dagen. Nästa gång jag åker dit så blir det kanske lättare och mindre stressigt. Vi for ju runt där bland mormor och farmor och moster och allt va det var. 
 
Hemkomst
Vi kom hem till vårt kära Chamonix på söndagen förra veckan. Ner var en rätt nedstämd hemkomst faktiskt. Benjamin hade ju faktiskt inte varit i England på typ ett halvår så han hade nog behövt lite mer tid där för när vi kom hem så blev vi liksom sängliggandes hela måndagen. Vi kollade på serien breaking bad, åt tortellini och saknade våra familjer. Utan internetuppkoppling i lägenheten så känns familjen liksom så himla långt bort. Tisdag och Onsdag drog vi ut och sådär men fortfarande inte riktigt glada i kroppen.. 
 
Couchsurfare
På onsdagen blev det att vi fick rycka upp oss då vi skulle ha en couchsurfare hos oss till och med söndagen. Couchsurfare undrar ni då förstås.. jo juste. Kolla in det här på couchsurfings hemsida. Men för att förklara det lite kort så signar man upp på hemsidan antingen som en host eller som en traveller. Vi är då hosts eftersom att vi har en soffa att låna ut. Sedan får man requests från folk som skulle vilja låna soffan sisådär en dag eller två. Vi har nu haft två personer som har kommit och sovit hos oss. Den första var en 23årig tjej från San Fransisco som sov hos oss i 3 dagar för typ två veckor sedan och den andra som var här denna veckan var en 19årig dansk grabb. Vi hade skitkul med dansken då vi tog honom upp i bergen på vandring, upp augille du midi och ut på stan i natten. Hittils tycker vi couchsurfing är fett kul då de man möter är på resande fot och har massor av erfarenheter som jag och Benjamin inte har. PLUS att de är sjukt tacksamma över att man lånar ut soffan. VI har fler inplanerade och vi ser verklige fram emot att välkomna dem också! 
 
Förutom detta så är dagarna fyllda med nya saker. Benjamin har köpt en lina så vi lär oss att helt enkelt gå på lina nu. Vi har också två skateboards så det har jag så smått börjat försöka mig på. Klättringen har inte riktigt kommit igång men jag har iaf varit uppe en gång. Sedan är det basket. Det gör jag väl mest för Benjamin... han älskar basket men är ju fett lång och fett duktig på det så.. det är ju inte sådär jättekul. Men säg inte det till honom. ;-P Tennis har vi också! Vi ska börja spela tennis. Det blir nästa vecka och det ser jag fram emot jättemycket också! För att prata ännu lite mer om Benjamin så har jag börjat lära honom svenska på heltid typ. Hemma i lägenheten har jag satt upp svenska lappar på va allting heter så nu när han serverar mig te på kvällen så säger han 'vattenkokare' och 'kopp' och 'Scchheeed'. utöver det så försöker jag att prata svenska så mycket som möjligt. Det är svårt bara.. för det går ju så mycket snabbare och smidigare att prata engelska. Men, jag har ju ett mål och det är att ha världens charmigaste pojkvän pratandes svenska i Sverige i augusti. Jag brukar ju fullfölja mina mål så detta ska nog gå det med! 
 
 
Välkommen tillbaka in i mitt liv
(och jag hoppas att jag ska kunna fortsätta berätta om mina dagar nu på en s.k. daglig basis.)
 
 

Allt men inget.


Imorse åt jag frukost på min fina franska balkong igen med Mont Blanc som sällskap. Min lilla trip till England var amazing och väl hemma igen så är jag rätt slutkörd. Det var mycket släktingar och massor med mat. Att äta på restaurang typ varje kväll gör en ju helt slut. Dessutom är engelsk mat inte riktigt rätt för min mage. Den är friterad och fet och det finns ingen sallad i närheten någonstans. Potatis och kött är vad de käkar. MEEEEEN iaf, jag är ju hemma nu. 
 
Det blir säkert lite mer uppdatering här i veckan om vad som faktiskt hände där i England och vad som står på schemat här hemma i Cham... men just nu så har jag ingen ork. alls. Dessutom inget internet i lägenheten så måste ta mig hit till huset för att få allt internetbaserat gjort. Huvudet orkar inte riktigt.

A day of travels


Jag gick upp klockan 06:00. Tog transfer till Geneva klockan 07:10. Sedan blev det en lång väntan inför att ta flyg till London Luton 10:35. Från flygplatsen tog jag en buss till London Luton trainstation 10:55. Därifrån hoppade jag på ett tåg till Kings Cross 11:36. Sedan fick jag äntligen TRÄFFA MAYE!!! Vi gick på en 6h girltalkpromenad och åt sjukt fettig och friterad mat. Nu har jag lite ont i magen idag, men det får det vara värt. Magen är ju inte van vid att äta skräpmat längre.. det finns ju liksom inte i Chamonix. Efter ett fantastiskt möte med Maye så vart det iväg för att ta tåg till Preston 18:30. Sedan var jag egentligen suppose to byta tåg där i Preston.. men det tåget jag satt på var försenat så jag missade mitt anknytande tåg. Med lite panik i kroppen (eftersom att nästa tåg till Benjamins lilla hemstad inte gick förrens efter två timmar) så lyckades jag få tag i en liten tant som skulle köra till Blackpool. Jag vet inte om det bara är hon eller om alla i norra England liksom är superschyssta men hon gave me a ride hem till honom. Så, jag åkte med en främling från Preston till lilla St Annes, och nu är jag här. I Benjamins rum där han spenderade sina tonår. Han har typ tusen planer på vad vi ska göra de här 3 dagarna och det börjar nu med en full english breakfast. BACON!! 

London's calling!!


ON MY WAY TO LONDON!! Just nu sitter jag på transferbussen på väg till Geneva. Från Geneva bär det av till London och en superduper BFF som jag inte sett på ett halvår. Jag kommer spendera dagen där med lite mumsig mat och MASSOR av girltalk för att sedan på kvällen ta tåget till lilla St Annes i norra England. Där, där kommer jag att få träffa min Benjamin igen. Snacka om en dag fylld av emotions!! Over and out och bloggen, vi hörs igen imorgon.
 
Snuskig festivalbild på mig och bestie. Tonåringar...
 
Här lite vuxnare men fortfarande tonåringar.
 
Ehrm.. Ja, många bilder ser ut såhär.. 
 
Jag saknar dig såååååå!!!!! Ses snart!