Käre Far
Mina tankar går till dig när jag går ut med soporna. Du och din källsortering och återanvändning.. Här i Chamonix källsorterar alla eftersom att det är så himla lätt. Vid VARJE sopstation finns det tre kärl, ett för plast å kartong å papper, ett för hushållsopor och ett för glas. Det finns också alltid en holk för batterier och lampor. Det som gör det så himla lätt för alla att sopsortera är också att det finns en sånhär 'hållplats' för sopor vid varje kvarter. Man hittar de överallt! Dessutom har jag aldrig stött på en enda tunna som är full men det kan också vara för att de går typ 3m ner i marken. I Sverige är hålen på containrarna små för att man inte ska kunna hoppa in och hänga där, i Frankrike är hålen gigantiska så att man bara kan hälla ner alla vinflaskorna. Det skulle nog kunna hoppa i två Josefin samtidigt i de här hålen och sen skulle man inte ha nån jävla chans att komma upp. Men det har väl aldrig hänt att någon hoppat ner där förvisso...
Det är ju ganska känt vid det här laget att jag inte har varit någon skogsmulle precis. Men när jag går ner till Gailland (bergshällen där typ alla klättrar) så finns det två vägar. Antingen går man ut från huset och till vänster sedan runt området på en asfalterad väg och ner till rälsen. Eller så går man ut från huset och till höger, nerför en riktigt tajt stig där man alltid råkar på ett djur eller två och sedan ner till rälsen. När jag står inför det här valet så brukar jag tänka "BE BRAVE och visa att du kan förfaan!" och så tar jag stora steg ut till höger. När jag sedan går på stigen så håller jag upp armarna framför ansiktet, in case att man skulle gå in i ett spindelnät, trippar fram snabbt som fan och känner mig inte ett dugg brave. Men efteråt så tittar jag tillbaka och får den här synen som är på bilden och tänker "Du skulle sett mig nu Farsan!"
Mina promenader brukar bli långa och jag försöker gå runt på vägar som jag inte varit på innan. När jag promenerar så brukar jag tänka på folk jag tycker om och ofta på min pappa. Att gå en promenad med min pappa kan också räknas som en geografi-samhälls-naturvetenskaps-lektion. Han pekar och viftar och pratar och viskar om alla möjliga saker. "Naturen är så himla häftig!" "Det här är en såndär grej som kom till sverige då på den tiden." "Om man kollar riktigt noga kan man se vilket djur som bott här." och den klassiska "Naturen är mer rädd för dig än vad du är för den!" Ahh jo.. En promenad med dig.. en iaf.. skulle jag nog vilja gå.
Den här utsikten får mig ju att tänka på dig. No more comments.
När jag tjänar en massa pengar, eller iaf sådär lagom mycket pengar att man kan spendera lite på farsan utan att det märks i ekonomin, då kommer jag köpa det här huset. Jag ska köra en Zlatan å bara plinga på och köpa det till dig. Huset är litet, gammaldags och superfint ompysslat. Det finns massvis med berg och skog runtomkring men det är också supernära till stan (och alltid nära till en sophållplats!). Det är beläget precis intill tågstationen Les Pelerins där det bara passerar ett tåg typ 6 ggr om dan. Precis på andra sidan järnvägen, mellan järnvägen och den isblåa floden, ligger det lite kolonilotter där folk brukar sitta, dricka sitt kaffe och läsa en bok. Du hade trivts som fisken i vattnet. Du skulle sitta där med en bok i trädgården och titta upp på tåget när det passerar förbi eller ner i floden när det kommer en flotte full med turister. Du skulle cykla runt i stan, äta baguetter å ost å dricka vin och vandra i bergen. På vintern skulle du hänga inomhus med en brasa och bygga på den där modelljärnvägen som går runt hela huset. (En såndär som går längs med hela väggen som du pratat om.) Visst längtar du redan hit?
Visst är jag lite full på den här bilden men jag tycker vi båda ändå är väldigt snygga.
Puss och kärlek till dig.
08:51
Precis hemkommen efter en fet utekväll. Klockan är 08:51 och jag känner mig kunglig. På vägen hem köpte jag en nybakad baguette och käkade upp HELA. Känner mig fett fransk.. och glupsk. Vet inte ens om jag kommer somna när jag lägger mig nu eftersom jag känner mig fett pigg.. men kommer antagligen däcka rätt hårt. Puss!
By myself.
Just snyggt med egopic och en afrikansk stålkvinnokonst i bakgrunden... Men HEJ!
Helt själv. Familjen är i Paris hela helgen eftersom att farmor fyller år. Så de ska på fest på lördag och på Disneyland Paris på söndag. Fett skönt! Jag har ju faktiskt inte varit helt ledig sen jag kom hit eftersom att jag bor i samma hus som jag jobbar i. Men ja.. Nu sitter jag här helt själv och utmattad från dagens bravader i en stor chalet (som husen kallas) och funderar på vad jag ska äta till middag. Ska också ringa en snabbis till farsan och fråga vilket vin jag får dricka eftersom att här finns typ 100 flaskor i källaren.. om inte mer.. och när jag druckit mig en flaska full så drar jag ut på stan. För att sitta själv här i huset en fredagskväll är väl inte skitkul precis..
Här är utsikten från mitt fönster just nu.
Det blir mörkt snabbt om kvällarna nu och ne, jag kommer nog aldrig tröttna på utsikten i Chamonix. :o)
Bsst.. Pssst. Climbing.
Bsst, sms. Josefin vaknar. Öppnar mobilen och kollar med ena ögat öppet.
"Hey Josefin, Wanna go for a climb today? Oliver."
WHAAAAAA WIIIWAAAHAHHAA! STUDSAR UPP UR SÄNGEN. Känner hur adrenalinet går igång och bha JA! JA JAG VILL KLÄTTRA! Såklart vill jag klättra! JÄTTEGÄRNA! Wha! Å med den snyggingen! Klart man vill klättra med honom! FYFAN VAD KUL! Åh jag ska va så SNYGG å bra! Ska klättra FETT MED BRA ASSÅ! FETMA!
Sen känner jag att jävlar.. vilken reaktion jag fick där då. Du har ju precis vaknar så lugna ner dig nu och skriv ett sms tillbaka. Ett koolt sms som typ "Ahh yea sure" eller "Oh, you have time for me now?" men svaret blev faktiskt "YEA I would love to! When? Where? You really wanna climb with a rookie?!" send. Fan Josefin. Det där va ju inte alls koolt. Men med vidare eftertanke så bra Josefin, va dig själv. Bha kör, everybody loves Josefin, eller not. Men oftast. :) Man ska ju alltid vara sig själv!
Så, 16.30 @ Gaillands. Be there or be fyrkant! Jag dressar upp mig i leggings, ett tight långt linne och en slapp tröja ovanpå det. Nu kör vi. Jag går dit och nör jag kliver in på området så ser jag ett team tyskar med fett fula hattar som stressar upp för klipporna, en fett snygg vältränad man som solar sig i snabba solglasögon på en stor sten och en gammal man med käpp som tittar på tyskarna. Jag går mot den stora stenen och tänker bha 'Ihhk den där snyggingen ska jag klättra med!' Jag säger 'Hey You' när jag närmar mig och han studsar upp. Han smilar jättestort, tar av sig de snabba solbrillorna och har fantastiska leende bruna ögon. VI hälsar och han är riktigt charmig. Vi går direkt på't och han visar mig all the equipment man behöver, hur det funkar och vad vi ska göra. Det första man gör är ju att få upp ett rep längs med bergsväggen så han klättrar upp bit för bit, ankrar på bit för bit och när han gör detta så står ju jag på marken med den andra änden av repet och halar in eller släpper på beroende på vad han gör. Det känns väldigt overkligt när jag står där nere, tittar upp på honom och känner hur hans kroppsvikt drar i min kropp. Jag beundrar honom också eftersom att han är duktig. När han sedan har ankrat på den sista klämman så börjar jag fira ner honom. Här beundrar jag mig själv eftersom att jag är fett kool som bor i Frankrike, står i Chamonix och firar ner en snygg man från ett berg. Sen är det min tur att klättra och jävlar vad fet jag var! Värsta spiderman! Jag gjorde många fel såsom att jag var för nära klippan, drog mig upp med händerna och va för blyg med mina steg men over all sa han att jag va fett duktig! Det är otroligt koolt att klättra. Att titta ner, att titta upp, att titta runt, ner på honom, upp mot bergen, runt på skogen asså det är så fett att jag hamnade här i Chamonix av alla ställen. I love life.
Han klättrade en gång till och sedan jag en gång till. Att ta sig ner är nästan lika kul som att klättra upp! Den andra klättringen va mera challenging men han hejade på mig där nerifrån och jag fixade det. Jag är en tuff liten innerstadstjej! Efter de två klättringarna var så närmade sig klockan 19.00 och det började bli lite kallt. Vi packade ihop alla grejerna, småpratade lite, jag tackade så hiiiimla mycket för att han ville klättra med en rookie, vi agreed om att ses och klättra igen och absolut ska vi klättra när min mamma kommer hit nästa vecka! WHAAA!
(Psst, han sa också att om det regnar massor i helgen så kan vi ju alltid träffas och se en film hos honom.. tihihi.)
Asleeeepygirl
Efter en farfylld onsdag kände jag mig sjukt nere på torsdagen. Jag blir också alltid lite nere den där första dagen som föräldrarna kommer hem. Man har en sån underbar tid (jobbtid) med barnen när föräldrarna är borta och så fort de kommer hem så ska de ha all the attention from the parent. All denna attention är ofta i form av skrikande och trotsande och jag blir helt knäpp i huvudet av det. Den där supersöta lilla ungen som tycker att min mat är svingod och myser med mig vid tvn blir helt plötsligt ett litet monster som bha vägrar och skriker. Jag tycker synd om föräldrarna också som ofta är trötta efter en lång flygresa.
Så därför på torsdag morgon gick jag ner, fixadde frukost, klädde på ungarna och gick sedan och la mig igen.
Vaknade vid 11.00, somnade om
Vaknade vid 15.00, kollade fb å mail, somnade om
Vaknade vid 17.00, känner att nu får jag fan gå upp.
Tog en dusch, lagade mat, hängde lite i soffan.
20.00, ungarna är på väg att lägga sig (men den ända som får lägga de nu är pappa) och jag går upp på mitt rum.
Kollar på Lyxfällan då jag kom på att jag kan se det i mobilen.
Bästis ringer och jag berättar om min dag. Jag säger att imorgon får jag fan ta och gå upp och ta en riktig hikingtur men får till svar "Nehe, det tycker jag inte, Ta nu vara på att du bha kan göra ingenting och lägg dig igen, se en film, ät chips och bara slappa. Tänk på oss som jobbar här hemma och sov du extra länge för oss också." HAHA! Tack bästis! Klockan är nu 01.00 typ å bästis somnar typ i telefonen. Vi lägger på och jag fortsätter kolla på lyxfällan och spela spel på min älskade iphone. Klockan är 06.00 när jag lägger telefonen ifrån mig och somnar. Sen vaknar jag 13.00 nästa dag av ett himla trevligt sms. Men det är ett helt nytt inlägg.
Downtown
Duschade precis och använde en ny duschtvål som jag köpte idag. Hela rummet luktar mandarin. Det nästan stinker istället för att dofta mandarin här inne.
Onsdag. Ännu en hektisk dag då barnen är lediga. Jag hade exakt lika mycket problem på parkeringen utanför dansstudion som förra gången och jag skrek exakt lika högt som förut när jag lyckades ta mig ur skiten. Fyfan vad de parkerar egoistiskt här asså, helt sanslöst.
När vi sedan droppade av A på hans sportaktivitet (som för övrigt va 3h cykling i bergen, hur lång gympa har man i Sverige? Juste typ 45min!) så tog jag lilla W ut på stan. Stan är ganska död nu.. sommarsäsongen lider mot sitt slut och vädret är ju schizo.. så vi chillade lite, åt en glass, blev attackerade av äckliga duvor, köpte en baguette, gick till biblioteket å sen stack vi hem och somnade i soffan. Gött mos!
Kommer man någonsin att vänja sig vid den här utsikten när man trallar i stan?
Behöver jag ens skriva något... Ketchupchips?!
Det här är biblioteket downtown... jävligt ful byggnad huh?
Gigantisk broccoli är pul.
I Frankrike äter man inte ägg till frukost men sen jag kom in i de här barnens liv så stoppat de numera i sig två varje morgon! Så tillsammans med sockerflingorna får de plats med två ägg i magsäcken! Jag får knappt plats med två i en tom magsäck! Därför var jag tvungen att köpa ägg idag, igen, för de går åt som fan här i hushållet nu. När jag lullade runt i affären och kollade på koola och knäppa franska grejer så hittade jag typ världens största broccoli. Va bara tvungen att köpa den och sen blev det vegetarisk mat till middag. Broccoli, bönor och pasta med lite crème fraîche som jag trodde ungarna skulle banga på men de älskar tydligen broccoli!! Fett med succé! Så nu kommer det bli jättebroccoli mycket ofta här i hemmet eftersom att jag också love broccoli! Kanske borde prova stoppa i barnen lite blomkål också?
Lilla W med ett broccoliträd..?
It's rainin', they haitin', lets make lists!
Det regnar. -.- Det känns ganska overkligt då jag låg ute och brände mig i solen igår. Om man inte blev klok på vädret i Sverige så kommer man nog aldrig bli det i Chamonix.
När jag var igång och gjorde en lista över saker jag saknar här så gjorde jag inatt också en lista på saker som jag tycker om. Om jag någonsin gör en kontaksannons någonstans så behöver jag ju bara posta den här listan och skriva till att jag lagar fett god mat så är biffen klar liksom? Det är ju supersmart och jag är ju värsta dreamwoman! Jag skulle ju lätt vara tillsammans med den här personen! Är det så att jag har några läsare därute som tycker att ett fett dygn består av baconfrukost, bilkörning, dogwalking, civilisationsspelande, chipslunch, spidermanmovie, mariopartyspelande, familjemiddag, sällskapsspel, ost å vin snacks, kärlekånärhetåmysåpussar och sex så får ni gärna skriva till mig så kan vi ju gifta oss direkt?
psst, fetaste bröllopstårtan!
Värt att nämna är att jag hatar vatten och att bada, dricker för mycket när jag är ute ibland, har haft ett fett intresse för skor som är återkommande och kan vara dyrt, att jag äter mycket thaimat, skulle gärna se att du är med mig när jag joggar och att jag tycker om att gå runt i min osexiga supermysiga rosa onepiece när jag är hemma.
psst, fetaste bröllopstårtan!A mixed inlägg.
Varje dag så ri-sch-ra-sch-ar vi till skolan. Sen får jag ledigt till klockan 18. Då brukar jag först sova halva dagen och den andra halvan försöker jag vara ute. Är jag hemma är det för att jag städar eller tvättar eller nåt. När jag är ute så kör jag hiking, biking eller bara trivselwalk i stan. Kommer hem, gör lite situps å armhävningar oftast, äter ett snack å går till skolan. Hemma igen så fixas de med läxor, mat, lek, dusch å nattinatti. Sen går jag till mitt rum och hänger med mina svenska vänner halva natten både i telefonen och på datorn och surfar sönder om dagens intresse som kan vara allt från klättring till vart jag ska bli full. Jag somnar vid... 2? ne 3 e de nog nästan varje natt. Sen vaknar jag oftast av att W kommer till min säng vid 5-6 snåret å sen ringer klockan vid sju. Fixar barnen, äter frukost och ri-sch-ra-sch-ar till skolan.
Nu har jag bott här i tre veckor och allt känns gött. Ingen stress, inget jag missar, inget jag måste och inget jag borde. Jag har bokat det här livet ett år framåt och behöver inte fundera på vad nästa steg ska vara än. Det känns så skönt att ha lämnat juicebaren och det ansvaret bakom mig och nu bara softar mig igenom dagarna. Det finns däremot lite grejer som jag saknar från Sverige och om någon skulle vilja posta de hit skulle det vara guld värt!
CHIPS (sourcreamnonion, sourcreamnonionrings, svenskalantchips)
BACON (asså, här är baconen typ runda å smakar inte alls likadant.. wtf?!)
Godis (fizzybubblizz, hallonlakritsdödskallar, småbrunaspöken, punchpraliner, nappar, dumle)
Tandkräm (sensodyne mot ilningar)
Lingonsylt
Munsårsplåster
Mammascansköttbullar
OB-tamponger
BEA (bearnaiesås!)
Barnängen aloeveraschampoo
Laktosfri mjölk
Och ja, jag vet att vissa saker kan vara svåra att skicka på posten... då får ni bara tänka lite längre å komma hit med det helt enkelt! ;D Adressen hit hittar ni på min wall på fb om ni är vän med mig där, please make my wishes come true!
Lite bilder från vandringar å sånt:
Joggingrunda i skogen en vacker dag.
Powerwalk i skogen och vafan är det i träden? typ.. såntdär.. skogsadventure?
Powerwalk igen och ja, jag gick över bron för jag e fett kool nuförtiden!
Skitsnygga halvanakna bergsklättrare som jag mer än gärna går och tittar på på dagarna.
Streetart en utekväll. I övrigt har Chamonix typ en fläckfri stadskärna.
jobb lr ledig?
Vaknade vid 11 idag. Ringer en bästis och pratar i någon timme och märker att det blir ett himla liv nere i vardagsrummet. Vi har fått gäster. Från Italien. och här ligger jag naken i sängen på övervåningen och känner mig obekväm. Men jag jobbar ju faktisk inte just nu så jag ligger bara kvar och hoppas på att ingen unge får för sig att komma in hit.
Det börjar bli lite påfrestande att bo här i huset nu. Även om jag har en dubbelsäng, megadusch, värsta köket med fylld kyl å frys så känner jag att det hade varit väldigt skönt att bo själv. Med en liten säng, litet badkar, liten kokvrå och nästan ingen mat för då är det ändå mitt och jag kan gå upp när jag vill, naken, och äta min frukost. Men ne, nu ligger jag här i dubbelsängen och vill inte gå ner å käka frukost när de står och lagar lunch.
Känner också av att det blir lite lustigt med jobbtiderna. Meningen är ju att jag ska bo i en egen lägenhet (som de har köpt men inte fått nycklarna till å sen ska den renoveras å ja.. får ju se när jag får tillträde och kan bo i den?) och när jag jobbar ska jag komma hit å vara här med ungarna. Men nu liksom överlappar ju jobbtimmarna med ledigheten och det känns jobbigt ibland. som nu. när jag inte vet om jag borde gå ner å hälsa eller bara ligga kvar här. Så jag ligger bara kvar. för jag sover ju.. eller?
Vänta bha!
Ligger återigen i dubbelsängen och funderar över hur jag ska lära känna folk och fick tips av en kompis om couchsurfing. Checkar in hemsidan, blir medlem och börjar skriva till folk som bor i Chamonix. Nu får vi bha se om nån svarar. (;
Så fort som jag säger till folk att 'ja jag ska väl gå ut å lära känna folk' så kör de direkt på med pepptalken! Du är en fett skön människa. Du är skitsnygg bha gå ut så kommer folk prata med dig. Du är intressant å söt det är väl bara för dig att säga hej till någon så är ni vänner. Gå ut med dig bara! Nu!
Och jo, det är säkert jättelätt. Man ska bara våga och de kliven tar jag sakta. Sakta men säkert så kommer jag att lära känna folk. Vänta ni bha ska ni få se!
Mark Twain
There you go! Fyfan vad jag är bra. Igen. Alltid. Sådetså.
Tänk att jag åkte själv hit. Nu bor jag här i Frankrike och
mår mycket bättre än vad jag gjort det senaste året.
Inga bekymmer, ingen stress, seize the day.
Jag lever i nuet.
Om någon bryr sig.
Jag har bytt plats på min bena och tycker jag är fett mycket snyggare såhär men det kan också vara så att det bara är jag som ser skillnaden. Håret är nu också nästan helt blondt accept for some rosa slingor in the back. Jag går PWs i skogen, gör situps och armhävningar och har slutat äta onyttiga grejer eftersom jag blir så disgusted av allt socker de äter här, så mina kostymbyxor har blivit för stora och jag är mycket nöjd och stolt över mig själv.
Tjenare Snygging!
De parkerar som busar här!
Som skrivet innan går barnen här inte i skolan på onsdagar utan kör sina fritidsaktiviteter då. Det kan vara allt från dans, musik, teater till klättring, vandring, cykling till ishockey, simning, fotboll och ja, you name it! Därför har jag spenderat det mesta av dagen i bilen, dvs en skitstor volvo. ASSÅÅÅÅÅ Jag är ju van vid att köra en liten golf eller ännu bättre en hyundai atos prime! Jag (hjärta) små bilar! Den här volvon kan jag ju inte ens parkera fan. Kör som en jävla idiot runt, runt, fram å tillbaka på en halvfull parkeringsplats och känner mig like a total failure. Lyckas tillslut kryssa mig in på en plats (inte speciellt snyggt men fuck that lix) och sen går vi in till dansstudion där lilla W ska ha sin första danslektion.
När vi sedan kommer ut till bilen igen 45 min senare är parkeringen smockfull och då dör jag lite inombords. Det står bilar överallt. På trottoaren, på gräsmattorna, snett och vint och 2m bakom mig har nu två bilar parkerat. Låt oss säga att jag stå vågrätt så står dessa bilarna lodrätt. Dem har liksom parkerat.. dubbelparkerat fast.. dem står massor i vägen precis bakom mig iaf. Mellan dessa bilar finns det en liten lucka där min bil precis skulle kunna komma igenom och jag känner hur jag bara 'orkaaaar iiiinteeeee'. Stuffar in barnen i bilen, sätter mig i förarsätet, kollar in speglarna och tänker Challenge Accepted!
Trixie, Trixie och jag FIXED IT! När jag sen byter från backen till 1ans växel och börjar köra ut från parkeringen så skriker jag 'YES FÖRFAN VAD DU ÄR FÖR JÄVLA FETMABRA JOSSAN!!!!' ... ... ... juste fan. Barn i bilen. Vrider sakta huvudet för att kolla baksätet och möts av icke svensktalande barn som fullständigt brister ut i skratt.
My life rules and I fucking rule! sådetså.
Tappade min mobil också men vi struntar i den biten va?
Klockan är 13:58, jag ligger naken i en dubbelsäng i Frankrike och läser igenom news feeden på facebook. Jag har precis vaknat då jag gick och la mig efter det att jag lämnat ungarna på skolan. Frukosten står kvar på matbordet nere i vardagsrummet och jag borde gå upp, ta en dusch och clean the mess. Men what's the hurry? Fransmännen ställer ju inte in mjölken i kylen ändå så den kan ju stå kvar. Brödet plockar de inte in i påse utan låter ligga framme å stelna så det kan ju ligga kvar. BabyBelosten är äcklig som den är och sirapen håller till 2020 typ. Mitt nästa mission efter att ha städat upp frukosten är att hämta barnen i skolan. 18:00.. Så jag ligger kvar någon timme till i dubbelsängen tror jag...
Jag gick ut i lördags! Klapp på axeln! Josefin är tillbaka. Jag kände igen mitt gamla jag.
Jag drog till den där svenskägda baren Chambre Neuf och kände mig fett fånig som stod helt själv med ett glas vitt vin och försökte se ut som om jag brydde mig om livemusiken. Jag stod själv i ungefär 7 min skulle jag tippa sen kom det fram en medelålders skallig man och började prata med mig. Han frågade frågor och jag svarade med antingen 'Yes' eller 'No' så tillslut orkade han inte hålla konversationen levande längre. Men vad tror han? Jag är 21 år.. vad va han? 40 typ?
Står själv i ungefär 3 min och sen vinkar en snygg mörkhårig man på mig att jag ska sätta mig hos honom å det gör jag. Hamnar då hos ett gäng, fett snygga, italienare som är i Chamonix för att klättra i berg. De berättar (skryter?) om husen de äger, bergen de klättrat på och hur kul vi ska ha när jag följer med upp i bergen eller hem till Milano. Baren börjar stänga och jag försöker skaka av mig den här Lucho (väldigt trevlig och snygg men lite väl på) som vill följa mig hem. Jag går fram till baren, som nu är i fullt sjå med att plocka undan och städa, och frågar rakt ut 'Hej, är ni svenskar?' varpå några svarar ja. Jag sätter mig ner, presenterar mig och sen börjar spriten komma och minnet börjar svika mig här...
Puss å kram, skumbanan! Nu kanske jag ska ta den där duschen...
Nightinight
Inatt, eller imorse, klockan 5:35 så öppnades dörren till mitt rum. Jag sätter mig genast upp i sängen, mitt hjärta börjar slå snabbare och jag känner hur adrenalinet börjar pumpa. En gigantisk skugga lägger sig på golvet och någon börjar gå mot dörren. Det ser ut som om det är en teletubbie och den blir mindre och mindre och mindre. Nu är skuggan jätteliten och det står någon i mitt rum. W. Hon har med sig sin lilla kudde och sitt lilla täcke och ler mot mig. Åh söta unge! Jag böjer mig fram, plockar upp henne och bäddar ner henne bredvid mig. En magiskt mysig känsla infinner sig, vi somnar fort och vaknar igen vid 06:56 när min väckarklocka ringer.
Nu börjar arbetet på allvar. Den här veckan är båda föräldrarna borta och jag tar hand om A och W alldeles själv.
Monsterparty.
A fyllde 8 år i somras och i lördags hade han kalas, Monsterkalas! Hela dagen gick åt förberedelser såsom monstercupcakes, monsterslimes, monsterballonger, monstersmörgåsar och planerande av monsterlekar. Vi blev klara med allting en timme innan kalaset faktiskt började och nu med facit i hand var det en välbehövlig time-out!
During the kalas var det total kaos här hemma. Det var meningen att allt skulle hända utomhus på terrassen men det var barn överallt och när man försökte få de att dela in sig i grupper och sätta igång en lek... asså.. hallå? Helt omöjligt typ! Alla sprang runt med skedarna och fäktades isället för att stoppa dem i munnen med en potatis på och springa runt en kon... hrmpf. Det var nonstop springing around like crazy! Maten blev en succé och efteråt tyckte A att kalaset var en succé även om det var mer som en stor playdate än ett kalas.
Is this sugar?
Sitter vid matbordet och fixar monstersaker till imorgon då A ska ha ett monsterparty. Men mer om det imorgon.
I familjens matvanor finns det mycket socker. Till frukost är det chokladflingor och mjölk eller en nutellamacka. Till lunch blir det fruktyoghurt, kakor, pudding, crème brulee lr liknande. Sen har de mellanmål som ofta är en glass. Middag är en riktig middag såsom lasagne, pizza och pastasåser som ju är vanlig mat för en småbarnsfamilj men till maten dricker de typ saft... fast det är inte saft utan sirap som man blandar med vatten. Typ citronsirap, svarta vinbärssirap eller (den farligaste) peach iceteasirap! Efter middag följer alltid en efterätt såsom pudding, ost eller glass.
Jag tyckte jag var onyttig i Sverige... det är ju inget jämfört med detta. Så jag har lagt band på mig själv och faktiskt inte ens smakat en enda onyttig grej. Ingen glass, inga chokladflingor, ingen pudding och framförallt har jag inte smakat isteet! För det vet jag att jag kommer missbruka om jag börjar dricka det!
Igår vid middagsbordet frågade fadern mig om detta och skrattade lite när jag sa att jag inte vill äta så mycket socker (eftersom att jag är långt ifrån tjock!) men hans svar var nästan ännu roligare... "Det gör inte vi heller."
... ... ... Men hallåååååå djurskööötarn?! Du har ju en sockerbomb ståendes på bordet! Jag menar WTF?!
Mens å Tampax
YES! Vi åkte inte till något badhus igår. Klad Jusse! Vi var hemma hela dagen och kollade på My Little Pony och Top Gear istället. Det slutade ALDRIG regna igår men idag vaknar vi upp till sol och värme igen. Detta väder...
Mens. Mensvärk. Halva jordens befolkning har det det inkluderar mig. Inget att skämmas över och jag visste att den här dagen skulle komma. Mamman i familjen är inte hemma så jag mejlade henne. Arbetsmyra som hon är svarar hon direkt att det finns 'tampax' i källaren. Josefin går ner i källaren och letar runt bland spindlarna och hittar dessa tampax. Hon går upp till toaletten, sätter sig ner och öppnar paketet. VAFAN ÄR DET HÄR?! Josefin förväntar sig lite tamponger och plockar upp värsta provröret?! Det är typ ett vitt 15 cm långt plaströr med formen av en gigantisk tampong och en skarv i mitten. Letar febrilt efter någon slags intruktionspapper och ja, man ska alltså stoppa in hela det här röret och sen lirka och dra ut röret igen så fastnar det en tampong där inne. Josefin, svensk som hon är, plockar istället ut tampongen från provrörsgrejjen och använder den som vanligt. Visst att jag ska växa och prova nya saker men vafan va det här? Någon måtta får det vara.
Rainin'
Idag regnar det här i alperna. När jag tittar ut genom fönstret så hamnar mina första tankar i LOTR och på hur man hade kunnat spela in en det scen här i bergen. Dimman ligger över hela bergen och det är mission impossible att se Mont Blanc idag.
Därför har familjen bestämt sig för att åka till badhuset. BADHUSET! Nu vet jag att mina skånska föräldrar skrattar när de läser detta för Josefin i ett badhus.. den synen får man inte ofta. jag vet, for a fact, att jag kommer gå runt där med panik going on in my head men ska försöka spela cool och se vad som händer. Får jag panik får jag väl ta det helt enkelt.. Ska nog iaf säga till pappan här att jag kanske inte kommer bada. Lite heads up liksom.
We took a walk
Igååååååår åkte hela familjen över till Schweiz å då stannade jag hemma och hade en
MEGASUPERDUPERDUNDERPARTYFEST!
......
Ehhh, nej. Jag följde med till Schweiz och vi vandrade upp till en glaciär. En timme upp, äta en glass, en timme ner. Min iphone (min kamera) dog efter 20 min så själv glaciären finns inte förevigad men lite av vägen upp dit är det. Hela vandringen gick ut på att liksom gå runt och upp för berget så vi gick hela tiden på en 1m bred väg. Åt vänster gick berget uppåt och åt höger har du, i princip hela tiden, en rejält brant sluttning med träd och buskar. Inte nånstans fanns det staket. Inget staket alls. Helt sjukt! Jag var nervös hela tiden för att W och A skulle få fnatt å springa å snubbla eller nåt och jag hade aldrig gått där med mina småkusiner om dom inte var fastbundna i mig eller nåt. Usch å fy. Jag blev själv lite illamående och väldigt nervös varje gång man skulle veja lite åt höger för att det kommer mötande folk ner från berget.
Jag fick också lära mig att så fort man möter någon på ett berg så säger man hej. Så som vi gjorde när vi gick från radhuset till dagis när jag var liten för att vi kände alla. Så det blev ju en jävla massa 'Bonjour!'!
Så vem tycker att man kanske borde sätta upp lite staket?
Efter värsta athlete-dagen fick vi detta till middag... ehh...
Modig vs Feg
Barbeque med grannarna igår. Det bjöds på massor av goda grillade grönsaker och lite starka korvar. Jag skulle egentligen iväg på en Ultimate Frisbee tunering men väntade.. vågade inte.. väntade.. drog ut på det.. och gick inte dit. Däremot drog hela familjen iväg till en stor bergsvägg där det var massor av folk som klättrade. Det kommer däremot inte upp några bilder på detta eftersom att jag var aldelles för upptagen med att kolla på HELT SJUKT SNYGGA GRABS som klättrade halvnakna upp och ner på bergsväggen. Alla hade liksom bara på sig ett par lösa jeansshorts och den där selen man använder och i övrigt var dem sjukt snyggt vältränade och solbrända. När jag suttit och dreglat i typ 30min så var det några av dessa hunkar som spände upp en lina mellan två stenar med en höjd på 1m och sen började de gå på lina helt enkelt. Då kom den där Josefin fram som jag plockat undan den senaste veckan. Jag gick dit, hälsade, sa att de va fett coola och då fick jag prova! Så de förklarade tekniken och visade med kroppen och sen fick jag hoppa upp. Det var skitsvårt! Jag kunde inte hitta min balans och jag kunde absolut inte gå några steg men trivdes skitbra för varje gång jag trillade ner fanns där en grabb som tog emot mig. Hudkontakt - ja tack!
Efter 30min var de dags att gå hem men jag ska tillbaka dit på måndag. Om jag vågar gå dit igen, jag är ju så jävla mesig när jag sitter hemma i huset och kommer ju ingenstans. Som sen när kvällen kom och jag skulle gå till den svensk-ägda klubben Chambre Neuf. Då gömde sig den där modiga Josefin igen. Jag bangade. Fan. Jag gick inte ut igår. Fan Josefin. Skärp dig! Att gå ut och dricka en öl själv ÄR okej. Speciellt när man inte känner någon! Om du inte går ut nu kommer du aldrig börja gå ut. Fy skäms, skärp dig för fan.
Parapente
Här kommer en bild på de som flyger parapente. De hoppar alltså från bergen och flyger över staden. Helvete vilken äcklig känsla det skulle vara att sitta där, ensam, i en liten sele typ 120m (eller är det ännu högre?) ovanför mark. Jag som inte ens åkt Fritt Fall på grönan som är 80m hög. Men man vet ju aldrig... jag cyklade ju själv i skogen igår så jag har ju blivit fett modig! Haha!
Att duscha i Chamonix är både fett och svett.
ASSÅ! Såhär är läget. De har både ett bubbelbad och en jättestor dusch. Har inte testat bubbelbadet än men såklart har jag duschat. Duschen är skitfin. Väggarna består av små, lena svarta stenar och det är trähyllor uppsatta för shampoo å sånt. Själva huvudet på duschen, asså där vattnet kommer ut, är typ 30x30cm så det känns som att man står i ett fucking vattenfall typ. Jag har duschat i 30 min varje gång och doftar badhus efteråt pga kloret. DÄREMOT, ja jävlar ska ni få höra, bor det 3 spindlar i denna dusch. Det är gigantiska 'långbensspindlar'. De rör sig inte mycket och man ser alltid vart de är (om man duschar med kontaktlinserna i, att duscha utan gör jag fan aldrig igen! Det var hemskt!) vilket gör att de inte blir så läskiga. De som känner mig måste tappa hakan nu eftersom att jag alltid, ALLTID, har hatat spindlar och nu fukkin duschar jag med dem.
Säger bha det, jag kommer växa mycket det här året och lära mig massor av saker!
Cykeltur
Drog iväg på morsans mountainbike och cyklade en mil idag. Det känns fett bra när man är stolt över sig själv. Jag cyklade långt på dåligt underlag längs med forsen som går genom stan. Turen börjar i stan, där jag känner mig urlöjlig i min 'sportoutfit' som jag skramlat ihop och alla bilarna drives like crazy. Sen kommer jag till ett parti där träden liksom växer väldigt tätt ut mot forsen och det går många små träbroar över den. Cyklar vidare och under ett litet järnvägsspår sedan över en stor träbro. Nu är forsen lite mer av en å och man ser stora stenar och en liten men otroligt fin strand. Sanden är kritvit liksom stenarna. Cyklar uppåt och börjar komma in i skogen. Möter på en liten bondgård med stora höbalar och rostiga traktorbitar utspridda runt om i skogen. Cyklar lite till och precis vid kanten av vägen ser jag MASSVIS av flugor. Då är det någon jävel som har satt sig och skitit i skogen precis intill vägkanten. wtf lix? Nu är jag framme vid en skylt där det står 'La Montee du Pepe' och här vänder jag då det blev jävligt brant och typ omöjligt att cykla. Nu cyklar jag på den andra sidan om vattnet, bha för att, och ser en helikopteranläggning. Här sätter jag mig ner i typ 20 min och äter lite äcklig torr baguette, dricker vatten och kollar på helikoptrarna som lyfter och landar. Sedan cyklar jag hela vägen hem igen.
Jag är fett bra. Sådetså.
Klicka på bilderna för stor version.
Jag saknade någon idag. Jag saknar såklart alla, men just idag... Det var inte min pappa för han hade fortsatt uppför hela berget. Det var inte min mamma för hon hade bara velat smörja in mig med solkräm och bett mig sakta ner. Det var inte Anna, Junia eller Johanna. Det var absolut inte Louise eftersom att det var insekter i skogen. Hon skriker ju som en stucken gris om en insekt närmar sig henne. Den första 'någon' som jag har saknat riktigt sen jag flyttade hit är faktiskt inte ens en människa. Vilja, min underbara vovve. Du hade älskat cykelturen! Du hade fått fnatt för varje ny kilometer. Jag såg en massa hundar på min tur och kunde inte sluta tänka på dig min fina stads-stall-pudel! All kärlek till dig! <3
Det där blev ju töntigt... men fuck it.
Zzzz.
Igår ri-sch-ra-sch-ade vi iväg till skolan i full fart, lite försenade men i tid efter en skittradig morgon med barn som vägrade allt. Det får mig att fundera över om man ens ska skaffa barn fan.
Jag sov heeeeeeeela dagen. Gjorde inte ett skit. Förutom att uppdatera här.
När vi sedan hämtade barnen så sprang dem fram och kramade mig och det var inga problem att ri-sch-ra-sch-a hem. Väl hemma hade vi en sjukt trevlig kväll med bilar, pizza, ponnies och super tom på tv. Vid läggdags var det inga problem att få W i säng, vilket det annars alltid är, och jag å A kollade på favoritprogrammet Top Gear i tvrummet tills han somnade. Det får mig att fundera på att det är nog värt att skaffa barn ändå.
Idag har jag tänkt att jag ska ut å cykla i stan. Eller i bergen. Eller längs med kanalen. Eller nåt. Jag hittar ju inte här så det är väl bara cykla iväg och se vart jag hamnar helt enkelt. Om jag ens hamnar någonstans. Jag är så himla trött. Att skapa nya relationer, att vara i ett nytt land, att inte ens kunna äta ordentligt för det bara finns vitt bröd och yoghurt, att vandra i bergen, ta hand om on/off skrikande ungar... det tar på krafterna.
Jag har också börjat fundera på hur jag ska lyckas ragga upp lite vänner.. Har ni några ideér?
Det ligger ett hotell down town som ägs av svenskar och according to the net är det dit du ska gå om du vill ha some swedish girls, å det vill jag ju... fast inte riktigt på det sättet kanske. Sen gäller det väl att hänga i stan antar jag. Dricka en öl... själv.. och se om det finns någon och prata med. Jag har ju varit sjukt bra på att ha fett kul och möta nya folk i nattlivet den senaste månaden men inte riktigt på engelska eller franska. Självförtroendet sjunker en bit när man ska försöka verka naturlig och cool på ett annat språk..
Stadskärnan.
Jag har besökt staden ett antal gånger men alltid för att gå till frissan, skaffa telefon, fixa Id eller liknande. Därför har jag inte tagt mig tid att faktiskt titta runt.. men här kommer tre bilder.
ID
Tog ID foto. Vafan?
Creds till min storasyster som gjorde det mycket bättre än mig.
Vandraren har ingenstans att gå.. ?
I Frankrike går man i skolan från 8.30 till 16.00, mån, tis, tors, fre. På onsdagar är alla lediga och utövar sina fritidintressen. dvs fotboll, dans, ridning m.m. Igår däremot så var dem bara lediga då dem här aktiviteterna inte börjar förrns nästa vecka och därför hade deras far planerat en heldagsutflykt. Uppe i bergen. I skogen. Vafan? Alla ni som känner mig förstår ju paniken jag fick. Jag är ju lagd otroligt långt ifrån skogsmulle.
Det börjar med att vi åker tll en nationalpark uppe i på ett berg. Det är otroligt slngriga och dåliga vägar upp dit och fadern kör fucking rally upp så jag blir riktigt åksjuk. Vi kör förbi en stor skylt där det står parkens namn. Sedan kommer det parkeringar. Parkeringarna består bara av typ 10 platser och kommer i etapper. VI kör förbi den första, den andra, den tredje... fadern svär något i stil med 'fucking turister'...den sjätte och sen är vi precis vid grinden. Där fulparkerar far något otroligt rakt i backen och kör en sten under framhjulet så att bilen inte ska rulla iväg. 'Man får aldrig en bot här!' säger han, vi lastar ur och går in i parken.
Lilla W som står rakt framför ett stup. Utan stängsel.
Fadern vid en annan farlig gångväg.
En såndär bergsget med värsta utsikten.
Lilla Bossons, en 'förort' till Chamonix.
En till såndär bergsget.
Utsikt från en äng på ett berg utöver ett annat berg.
Parken var fin. Massor av djur, alla var fria i parken, inga stängsel någonstans men svårt att få bra foton. Efter typ 4 h här så gick vi ut till bilen och körde ännu högre upp på samma berg. Nu börjar vägarna bli obefintliga och det är sjukt mycket offroad. Vi satt i en jeep cherokee och bumpade upp och ner i ett ojämnt mönster. Josefin mår illa igen men what evah! Vi kommer fram till ett hus som nu ligger två timmars vandring ner från bergets topp, dvs jävligt högt upp! Vi äter en picknick som består av.. ost och yoghurt .. och sen trallar vi upp för berget. Inte till toppen då eftersom vi har A och W med oss men en lång jävla bra bit vandrar vi till Lac Noir. En svart sjö mitt uppe i bergen. Den blev det tyvärr skitdåliga bilder på... ni får lita på er fanatsi för denna. Nu är jag otroligt trött och vet att det är 30 mins vandring tillbaka till bilen men säger inget. Får ju ta och bita ihop. Verka lite tuff. Om en 4åring kan så kan jag!
Väl hemma den kvällen så somnar jag nästan i soffan när barnen springer runt med sina leksaker och stoppar de i fejjan på mig. Hur orkar dem? Den här dagen vad W uppe vid 9 och la sig vid 22, när hon har bergsvandrat?. Wtf liksom? Jag somnade iaf direkt när jag la mig och sov hela natten ut. Vilket jag behövde. Himla skönt!
Överlever jag?
Idag ska vi ut (upp?) till en bondgård i bergen. Viska vandra och klappa djur. Får la se om jag överlever detta. Hörs ikväll! Puss!
Bilar
På en timme så ser du minst 30 bilar som passerar 100 gånger. Alla bilarna kör hela tiden från höger till vänster. Det finns inga kurvor eller volter utan bilarna förflyttas magiskt från slut till början igen. Dem kommer i olika hastighet varje gång och många av dem vurpar av vägen men ingen går sönder. Alla hoppar upp på vägen igen och fortsätter i detta magiska mönster.
Faktum är att det är leksaksbilar.
Och A är den som skjutsar på dem.
Och jag kommer att bli den bästa bollbilkallen ever!
Skolan börjar
DI-I-NG DO-O-NG!
Därmed har den första skoldagen kickat igång. Alla barn och föräldrar samlas på skolgården för att lyssna på rektorns välkomst-tal. Precis vid ingången finns det en liten platå varpå en snygg, vältränad man kliver upp. Han har svart hår med lite gråa slingor och påminner otroligt mycket om Maxwell i tv-serien Nanny. Han prasslar fram ett skrynkligt papper och börjar prata, som för mig är, obegriplig franska. Vi är c:a 150 personer på gården, det är en ganska liten skola, men det är bara typ 35 personer som faktiskt lyssnar på den hunkiga 40åriga rekotorn. Alla barnen har fullt upp med att visa sina nya väskor och skor för varandra. I frankrike har också dem allra flesta barnen rullväskor som skolväskor så man hör hur det ri-sssch-ra-sssch-ar runt runt på skolgården.
När rektorn sedan är klar och går ner från platån så ri-sssch-ra-sssch-ar alla barnen in i skolan. Dem ställer sig på prydliga led klassvis och med alla rullväskor bakom sig så ser det ut som att dem ska ut och resa. Sedan går dem, klass för klass, med jämna steg längre in i skolan och försvinner bort. Då börjar det riktiga kacklandet. Alla föräldrar börjar gå runt runt på skolgården så som barnen gjorde. Cava här, cava där. Alla pratar om hur sommaren varit och om deras barns nya väskor och skor som dem är så stolta över. Jag går igång och 'cavar'. Bonjour, cava. Mon nom est Josefin. Je suis une au-pair pour W est A. Oui, Oui. Merci. Orvar! om och om igen. Efter typ 20 min av cava så går vi den 5 min korta promenaden hem. Jag tar en dusch i FETINGduschen och går sedan upp på loftet. Men.. vafan? Ja jävlar vad tyst det var här hemma nu då. Jag längtar redan tills skolan slutar...
Bonne nuit!
Ligger i en gigantisk säng på ett loft i mitt nya hem. Kollar upp i det vita taket, som hålls uppe med bastanta träbalkar, och funderar på hur fan jag hamnade här. Det har varit fullt upp hela dagen och min hjärna exploderar av nya intryck och lärdomar. Man kramas inte, man pussas. Man har inte smör på mackan, man har sylt eller brie. Man tar inte av sig skorna när man kommer hem, man har dem på. Man tackar för allt som händer, man frågar hur alla mår hela tiden och då svarar man alltid med att man mår bra. Cava, Cava. Cava, Cava. Cava, Whatevah!
Imorgon är det första skoldagen. Då ska man vara extra fin! A tyckte att han skulle ha en dinosaurietröja... efter lite slagsmål och mycket kittlande så lyckades jag övertala honom till att lägga fram en skjorta istället. Vi klickade otroligt snabbt, jag och A. Han sprang fram till mig på flygplatsen och skrek att 'här är hon!!!' och resten av familjen kom strax därefter. Sen ville han bjuda mig på choklad hela vägen hem och pratade massor om bilarna som vi körde förbi. Väl hemma fick jag natta honom och läsa godnattsaga, första dagen! Ingen blyg gosse här inte, fett skönt!
Nu måste jag sova. Det blir en lång dag imorgon också med flera nya intryck och lärdomar.
Bonne nuit!
Att resa
Säga hejdå till mamma, gå lång gång, en tår rinner nerför kinden, gå igenom passkontroll, kryssa förbi moln av parfym, kryssa förbi väskor och kläder, gå lång gång, gå ännu längre gång, vänta, gå igenom passkontroll, gå på flyget, skräckblandad-förtjusning, sova i 2h, gå av flyget, gå lång gång, gå ännu längre gång, hämta ut väskan, fjärilar i magen, gå ut genom gigantiska dörrar och mötas av en helt fantastisk familj.
Bye bye sisters
See y'all om ett år eller så.
Bye bye in food
Sagt hejdå till den svenska maten. Nu är det bara att lassa på med baguetter och ost! 
Getting ready to travel.
Fixade en blogg idag, som ni ser. En blogg som är menad för familj, nära vänner och för er andra som kan ha det minsta intresse av hur det går för mig borta i FUCKING FRANKRIKE! Imorgon drar jag, å efter det så ser dem allra flesta inte mig fysiskt igen until christmas. Idag börjar jag med en fett snygg bild på mina skor, GRATTIS!
