Kusin vitamin ger mig energi
Många dagar när jag kommer hem från skolan så är jag helt stressad. Jag bär ofta på matvaror och är lätt svettig efter promenaden hem. Huvudet är fullt med nya saker som jag måste bearbeta och så måste jag planera vad jag ska göra under kvällen.
Jag fick lära mig av Per Lange en gång, att när man känner såhär så ska man sätta sig i soffan och göra ingenting i tjugo minuter. Då varvar man ner och kan bearbeta allt man tagit in. Det funkar så himla bra. Stressen bara rinner av en och man känner sig lite lätt på nytt född när man sedan tar tag i saker efter sin 'time-out'.
Vad jag ofta gör direkt efter min time-out nuförtiden är att jag skypear med min kusin. Vi pratar om skolan, kompisar och om spelen vi spelar på våra gadgets. Det är underbart hur vi kan bo så lång ifrån varandra, vara i helt olika åldrar men ändå ha så mycket gemensamt att snacka om. Ofta skypear vi i mer än en timme.
Kusin med katten Sigge.
Efter det tar jag tag i mig själv och får saker gjorda. Oftast i alla fall.. Meow.
Som ett brev på posten
Idag fick jag ett brev om att jag har fått brev. Det lilla brevet sade att det stora brevet behövde hämtas upp. Så iväg spatserar jag och möter det här:
Ett uråldrigt postkontor som fortfarande lever. Jag plingade på klockan och ut kom en liten gubbe med vitt spretigt hår. Jag visade mitt lilla brev och efter 5 minuters grävande så hittade han mitt paket i det stora karet.
Paketet såg ut som de flesta av min pappas paket ser ut. Återanvänding ligger honom nämligen varmt om hjärtat.
Det här hittade jag sedan inuti:
TACK PAPI! En grå/rosa pyjamas med lite franskt inslag och favvisgodisarna. + en liten chokladbit för att jag är bäst! Jag älskar att få paket.
En fantastisk fråga
Barnen sitter på golvet framför mig med stora leenden på läpparna. De gillade sina julklappar. Det är den 10 Januari och egentligen för sent för julklappar. Men när jag såg den där legoversionen av bilen från filmen 'back to the future' så ville jag att Alec skulle ha den. Så julklappar blev det, även i Januari, och de älskade dem. Jag ler lika stort som barnen där jag sitter och när jag vänder blicken uppåt så ser jag att deras föräldrar gör detsamma. Jag känner hur hela kroppen fylls av lycka och jag är så tacksam för att den här underbara familjen valde mig som au-pair för ett och ett halvt år sedan. Alla erfarenheter och all kärlek vi har bytt med varandra är guld värt.
Då, när vi alla sitter där och ler som fån över några julklappar så ställer barnens mor en fråga som får mig att börja gråta. Tårarna bara forsar nerför mina kinder och jag blir helt varm i kroppen. Jag kan inte prata för att jag är så överväldigad och lycklig. Svaret var självklart ja. Frågan var: 'Skulle du vilja bli Ws gudmor?'
I Sverige blir man ofta gudmor till en bebis och så får man vara med och hålla ungen i kyrkan. Så fick jag min första gudmor. Det var en person som mina föräldrar valde som sedan var med i kyrkan då jag döptes. Efter det har hon varit väldigt frånvarande. Därför, när jag var runt 9-10 år så valde jag en ny. En person som jag älskade och som jag såg upp till. Vi kallade varandra för plastgudmor och plastgudbarn. Hon har varit med mig och stöttat mig i livet ända sedan den där dagen då jag frågade om hon ville vara min gudmor. Jag ser fortfarande upp till henne och jag älskar henne massor. Min plastgudmor.
Det var något speciellt med att få välja sin egen gudmor. Och nu har jag blivit vald. W har valt mig och jag kommer att försöka vara världens bästa gudmor.
Jag och min guddotter
Packad och Klar
i tre dagar har jag mest legat på soffan och tittat på avsnitt efter avsnitt av Greys Anatomy. Utöver det har jag spelat lite datorspel, shoppat doftljus och omega3, lagat mat och städat. Det har varit så himla skönt att inte ha haft något på agendan.
Idag har jag och Benjamin varit ute på stan och köpt julklappar till A och W för imorgon drar jag till CHAMONIX!! Hej SNÖ, Hej SLOPES och Hej SNOWBOARD!! Förutom att spendera tre hela dagar på min fina bräda så ska jag också mysa med mina fina aupair-barn på kvällarna. Jag har laddat upp nya disneyfilmer på datorn som jag vill se och packat ner lite svenskt godis i resväskan. Nu sitter jag här och bara väntar på att klockan ska bli fyra på morgonen så att jag kan få åka!
Det ska bli jättekul att få träffa A och W igen. Den här gången kommer jag ju inte behöva vara barnvakt. Jag kommer inte behöva ta beslut eller säga till. De är ju dessutom ett halvår äldre båda två. Jag ska bara kramas och gosas och leka och vara världens bästa storsasyster i tre dagar. <3
Några underbara ögonblick med mina fina aupair-barn:
Dansuppvisning för Willa
VI dansar på borden allihop!
Fick lite experthjälp i köket ibland
Syskonkärlek?
Syskonkärlek?
Vemodigt lämnar jag
Jag har precis lämnat familjehuset och svänger ut med Jeepen från deras uppfart. Jag kör runt hörnet, längs med den nyklippa gröna häcken och ut på den stora vägen. I mitt synfält finns det hus och en skola. Den där skolan som jag hämtat och lämnat barnen på i ett år nu. Jag kör upp och förbi skolan. Ner på den riktigt bumpiga vägen och det bränner i halsen. Det bränner sådär oerhört mycket att jag inte kan hålla tillbaka det. Tårarna kommer och mitt synfält försämras. Jag tar förnuftet till fånga, svänger av och stannar intill ett staket. Sätter pannan på ratten och låter det komma. Forsen av tårar.
Jag har precis varit i familjehuset och haft ett sista möte med mamman i familjen. Ett sista möte om nästa veckas jobb och sedan om min avfärd. Min enkelbiljett från Chamonix. Min enkelbiljett från min stad. Staden som varit mitt hem i ett år. Min stad med mina underbara au-pairbarn. Under mötets gång så lyckades jag nästan hålla inne tårarna. Det kom en liten skvätt när mamman berättade om hur A hade sagt "Jag ska skypea med Josefin varje kväll i höst. Varje kväll Mamma! Istället för att vara inne på youtube!"
Att lämna mitt jobb som au-pair kommer att vara en av de svåraste sakerna jag har gjort. Familjen som jag jobbat för har verkligen tagit in mig som en extra medlem och behandlat mig som en av deras egna. A är min bror, lilla W min syster och Mamman och Pappan har funnits där för mig som extra föräldrar. Under hela året så har jag haft samma trygghet hos dom som hos mina egna föräldrar. Jag har kämpat mig egenom tråkiga dagar då barnen inte alls velat samarbeta men det man får tillbaka i det här jobbet är oslagbart. Att lämna det här jobbet är inte som att avgå från vilket jobb somhelst. Att lämna Chamonix är att lämna kärleken. Jag älskar A och lilla W så otroligt mycket. Tacka vet jag den moderna tiden vi befinner oss i. Hade jag inte vetat att jag kan skypea och skriva och hälsa på och att jag är påväg mot nya erfarenheter och ett nytt äventyr så hade det aldrig varit möjligt att lämna.
För den som blir anställd efter mig så har jag bara en sak och säga, 'du kommer få världens bästa au-pairjobb!'
Saknad syrra, tacka skype.
När man bor sähår i Frankrike och är långt ifrån nära och kära så får man ibland värsta attackerna av saknad. Det är liksom en känsla som sätter sig i hela kroppen. Man blir både ledsen och glad. Jag blir ledsen för att jag inte kan ha alla kära nära men också glad för att jag har mina kära. Tacka vet jag skype. Vilken bra jävla uppfinning va?! Med skype så känns det ofta som att man har alla kära nära. De är bara ett skypesamtal ifrån. På följande bilder ser ni min underbara storasyster när hon gör en laktosfri smörgåstårta och hänger med mig samtidigt. Supersmidigt!
A non stop love.
Min mamma är såklart världens bästa mamma.
Sådär som alla mammor är eller borde vara.
"JAG SAKNAR MIN UNGE!!!"
Haha!
JAG SAKNAR MIN MAMMA!!!!
sådetså.
Im Blogin It
Juste, jag stukade ju foten i lördags. Såklart. Mitt revben har läkt bra och det känns nästan inte av längre så då stukade jag foten riktigt illa istället. Såklart. VI sätter in ett till. Såklart. Att jag aldrig bara kan få vara frisk och kry och köra på?! Vad är grejjen liksom? Varför måste man vara en sån jävla n00b?!
SÅ jag har ju fått massor av tid över igen till mitt bloggande för tyvär är det bloggandet som tar stryk när jag jobbar mycket och när jag är ute på äventyr. Det är ju dumt. För det är ju just då jag borde blogga mer. Men efter en heldag i bergen orkar man inte. Man är helt jävla slut så man lyfter inte ett finger. Om man inte har sex... för det orkar man ju alltid. Det finns en hemlig drivkraft där inne i oss någonstans och något slags förråd som sparar lite energi för just det där med sex så att man alltid kan get going om man vill. Men inte för bloggande. tyvärr.
Men som skrivet, så har jag ju lite tid nu igen och då blev det en ny kategori. Igen! Den nya kategorin är Family. Jag insåg att det behövdes då jag skriver rätt mycket om mina nära och kära men inte riktigt har någonstans att placera dem.. Så va det så att ni tyckte om att läsa om hur min far blev andfådd i alperna eller hur min lillasyster och jag låg bakis 2 dagar av 5 så är det bara att klicka in sig på denna kategori och bläddra er igenom dessa inlägg igen. Varsågoda!
Family
Jag har blivit rätt bortskämd på sista tiden.. Min lilla lägenhet svämmar över av svenskt godis och svenska chips och jag har allt i hygienväg som jag skulle kunna önska från Sverige. Hela min familj har varit här och hälsat på nu. Min fina underbara familj. Svenska familj. Hahaha! Ni skulle vilja höra hur de försöker uttala alla franska namn. Asså, jag garvar sönder imonbords när Johanna säger ODODO och när Niklas säger Flégere (som uttalas något i stil me fläschär) 5 ggr i rad för att försöka få det rätt men ändå inte lyckas. Hur båda föräldrarna sitter där hemma i Svedala och pratar med mig över Skype om Augille du Midi som de uttalar med alla L:en fast det ska vara med J. Jag fnittrar nu, nu när jag skriver detta. Roooligt! Hihihi.
Johanna åkte hem igår. Sorgligt. Hon var här i 3 hela dagar och det var superduper kul! Ungarna älskade henne, Coffeeshopsen älskade henne, skidorna älskade henne men vädret.. vädret var inte lika förtjust i Johanna så det stayed grey. Jag hoppas att solen lyser på dig där hemma i Malmö nu min fina syster! Jag saknar dig redan!
STÅHEJ!
MEN HEJSAN MINA FINA BLOGGFÖLJARE!!!!
Jag har saknat bloggen massor men har haft så himla mycket att stå i så det är SJUKT! Här kommer lite bilder på mina underbara bloggfrånvarande dagar.
Här är en bild på utsikten från min balkong. Den är helt otrolig och jag längtar inte tillbaka till Sverige ett dugg när jag sitter där med morgonkaffet och freshly baked french baguette asså. Livet i lägenheten går prima och det ser ut som ett riktigt IKEA showroom nu. Haha! Jag har också börjat ett aktivt liv på couchsurfing.se och får hit mina första couchsurfare på söndag! DET ska bli sjukt spännande! Tänkte ju själv couchsurfa i sommar så att bjuda in folk till mitt hem är ju en fett bra erfarenhet innan det tänkte jag. Känns lugnt nu också då det inte riktigt känns som mitt eget hem än. Har liksom inget av emotionellt värde där som skulle kunna gå sönder eller stjälas. Jag tror och hoppas också att alla som kör couchsurfing är fett schyssta typer! Mer om det efter söndag!
Jag och min finfina BonusPappa Niklas hade sjukt bra dagar här i Cham för en vecka sedan. Det vart ju min debut efter det brutna revbenet och allt gick bra! Jag blir fan bara bättre och bättre och sitter inte alls på rumpan längre. Det gick super för Niklas också som inte stått på ett par skidor på 9 år. Han svischade ner för backarna som ett pro och lärde mig sedan att man kan ta paus också. Typ dricka en öl och äta en donut. Tack för visdomen och hej vad röda vi blev i fejjan!! Haha! Eller vad skriver jag.. kanelbruna menar jag ju!
Näst sista kvällen drog vi ut på stan och käkade MEGAJUMBO hamburgare på ett ställe som heter MBC. Jag har velat gå dit ända sedan jag flyttade till Cham men har liksom inte haft någon att gå med. Niklas var ju perfect men inte ens han kunde få i sig hela portionen. Men gott, hej vad gott det var! Jag drack öl dessutom, hör och häpna! På MBC gör de alltså sin egen öl och den första kannan vi fick var typ en 'vit' öl som var skitgod. Vi drack upp den rätt snabbt och beställde mer men fick då in en kanna med öl som smakade typ lax.. inte lika pul. Så då fick det räcka med MBC. På söndagen körde vi den klassiska racletten som jag bjuder alla på som kommer hit. Alltid sisådär lagom gott men liksom ett måste när man är i Cham. TACK för en fantastisk helg min BonusPaps!!! Men det kan väl inte bli annat än awesome när vi är i farten, eller huuuur?!
Jag har ju också jobbat massor. Mitt jobb är ju väldigt fantastiskt men det är ju också just vad det är namnsagt.. jobb. Varje morgon, varje kväll och hela nätterna. Men OJ vad man får tillbaka! Den här bilden är tagen efter det att vi hade varit på karneval inne i stan. Alla var supertrötta och vi åt mellanmål i sängen (som ja, blev skitsmulig!!) bha för att lyxa till det litta. Nu ska jag gå och läsa Pippi Långstrump för lilla W och sen försöka få A att borsta tänderna i mer än 3 sekunder.. Vi hörs!!
Hej Moster Anna!
Du har alltid varit en förebild för mig men det är ju lätt att se upp till någon som du. Du är berest, smart och rolig. Du finns alltid där för oss (mig och mina syskon) när man behöver dig och dina råd är alltid goda. Ibland, hej å hå, känns du gammalmodig och överbeskyddande men då skrattar vi bara åt dig. Att få komma hem till Sverige och hänga med din fina familj i ert fina hus är alltid asmysigt och ofta längtar jag dit när kvällarna i Chamonix blir lite väl ensamma. Sist jag var där så va det du i din gula one piece det första jag såg när jag klev innanför dörren och åh vad jag blev glad i hjärtat! Både för att du använder one piecen jag skaffade dig och för att du ser så otroligt fånig ut i den men också för att jag älskar dig och när jag ser dig känner jag mig trygg. Men hallå, allvarligt?! Varför har du inte skaffat något facebook konto än?! Är du helt från vettet människa? Ofta när jag lägger ut bilder, som idag, på fb så tycker jag det är så synd att du missar alla dessa. Ofta när jag skriver roliga och elaka kommentarer på min mammas töntiga bilder tycker jag det är så synd att du missar det. Alltid när jag, mina syskon, min mamma eller någon annan lägger ut superfina bilder på dina barn och skriver superfina saker om dem så tycker jag det är så jävla synd att du missar det. När jag, Junia eller Johanna är ute och reser och uppdaterar våra statusar om hur det är och hur det går tycker jag det är så synd att du missar det. Och detta är bara vi, dina syskonbarn och vad vi upplever. Så häng med i svängarna va? Nu ska jag lägga ut lite bilder här på bloggen, bara för dig, så ska du få se lite av det du kunde fått uppleva.
Jag börjar här, vem vill missa detta? Helt sjukt underbart ju! och kommentarerna till. IHHH hihihi!
Sjukt fina bilder ifrån julaftnar under alla år.
för att inte tala om påsk å födelsedagar å sånt.
Bilder på oss och som skrivet, mycket fina ord om våra underbara kusiner.
Bilder på dig, som du inte visste fanns?
SÅ kom igen nu! Uppdatera dig förfaan så att du kan gå in och titta på alla underbara bilder som är tagna här i Chamonix! För att inte nämna Johannas alla resor hon gjort i år och mina till London x2 och Dakar. Eller Egypten? Våra studentfester! Eller mammas alla feta hästbilder, fast de får du kanske se ändå.. ?! Puss och kram på dig, min fina fina moster! Jag hoppas du mår awesome därhemma! HJÄRTA OCH KÄRLEK!
Syskonkärlek i backen.
Imorgon åker Junia hem. Sorgligt. De här fyra dagarna som hon varit här har vi hunnit med en massa skojjiga saker och jag kommer att sakna henne massor! Just nu så ligger hon helt utslagen här bredvid mig i sängen efter en hel dag på skidor. Vädret var superduper idag och vi tog en massa häftiga foton! Finns att se på facebook här för alla våra vänner!
I måndags var vi på Le Vert hotel och dansade till Nextmen som är DJs från England. Hej och HÅÅÅÅ vilket jävla drag det var! Har aldrig sett Vert så fullpackat asså! Kvällen började klockan nio med en 3rätters middag som var svinbra och slutade med att vi staplade hem fulla halv fyra.
TIsdag och Onsdag vart bakisdagar och vi tog det chill hemma. Gick på lite promenader, sov mkt och städade huset. Onsdag kväll gick vi till Bard'UP och sjöng karaoke. Junia slog mig med hästlängder då vi framförde 'Faith' av George Michael och drog sin vinst, i form av en gratis shot, jävligt snabbt och sedan när vi gick hem så sjöng hon heeeela vägen. Fina fulla glada syrran. <3
Idag var vi som sagt hela dagen i backen. SJUKT bra dag förutom att jag kunde känna av den där jävla stukningen i foten lite granna... men vafan, no pain no gain. Nu blir det chillkväll här hemma i sängen med en film och massa chips. KRAAAAAM!
Syrran är i staaan!
VI har hängt i backen och gått på ett skitfett partaj på Le Vert Hotel. Nu ligger vi bakis i sängen. Over and out!
Meatball in town
Min far var här förra helgen och med uppdateringsinläggen så ingår det ju att skriva om detta. Vi hade några sjukt bra dagar och så fort jag tittade honom i ögonen så kände jag mig stolt och en liten röst inifrån ropade 'Se på den du, gubbjävel! Din dotter bor i Frankrike!' Alla vet ju vid det här laget att jag älskar min far något oerhört och att ordet 'gubbjävel' är något han själv använder ofta så han tar nog inte illa upp. Han känner nog bara också sig stolt över mig. HEJA JOSSAN! Liksom.
Han anlände en fredag och jag körde till flygplatsen i Geneva för att hämta upp honom I MIN ROSA ONE PIECE! Så när han närmade sig dörrarna för att komma ut till alla snofsiga kontorsklädda människor så ser han sin blonda dotter hoppa upp å ner iklädd en stor rosa pyjamas och ett OMG pannband. HEJ PAPPA! och BAM där fick han den första 'hej vad jag är stolt' känslan! In i bilen och mot Cham. Beckmörkt ute så typ inga berg syns och det suger ju när det tar typ 1h att köra.. men väl framme i cham så installerar han sig i källaren här hemma och sedan drog vi ut på stan och till restaurangen Atmosphere. OMG världen puuuuligaste middag! Det var en speciell 'prova på höstmenyn denna afton' kväll och farsan hakade på dirr. Beställde in ett glas champagne och sen kom det smakexplosion efter smakexplosion in på bordet. Man märkte att kocken inspirirats av äpple och allt var bha så jävla bra! Någonstans i mitten av middagen så höjdes volymen i matsalen och DJn bombade på med 80tals-hits. Fuck that, Pappa bad de sänka volymen och det gjorde dem. Vid efterätten går DJn igång igen med ännu värre 80tals-hits och höjder volymen ännu mer. Nu hör fan inte ens farsan mig när jag pratar och han ber de sänka volymen igen men får då till svar att det är 'partykväll' idag typ. Jag å pappa sitter och tittar på varandra i 1min då det ite går att tala och sen skrattar vi högt åt den fruktansvärda musiken och de något förstörda högtalarna. Sedan bar det av hemåt och nattinatti blev det.
Lördag börjar med att jag kommer ner med frukost till honom i källaren, vi käkar, fixar och beger oss iväg mot tåget som går i byn. Tar detta till centrum, åker buss till Argentiere och börjar sen vår 3h promenad back to town.
HEJA FARSAN FRISKT HUMÖR DET ÄR DET SOM SUSEN GÖR! Min Pappa bangar ju aldrig så trots några up and downs så tog han sig hela vägen tillbaka till Cham. Väl där körde vi en Cham Express (FET burgare med bacon, fromage och pommes inuti) sedan kaffe och sedan hem till huset. Naptime och in till stan igen för en middag på La Moraine. Fet middag med tartifletter. En tartiflette kan vara en potatisgratäng men också en gratäng med bara ost och bröd. Inte sådär jättepul.. Sedan drog jag med pappa till MonkeyBar där han fick hälsa på alla mina vänner (omg, vad många det faktiskt blev. FETT!!) och sedan spenderade vi någon timme åt att kolla in biljardspelandet (Som vi ska återkomma till då jag har blivit GRYM!) sedan drog vi hemåt och nattinatti.
Söndag och snön is dumping down in the valley. Pappa får frukost igen, vi äter, fixar, sedan tar vi tåget in till stan och sedan kugghjulståget Montenvers upp i bergen! HEJ SNÖÖÖÖN! Jag blir fett irriterad väl uppe på toppen pga all snö. Vet inte om jag varit med om så mycket snöfall tidigare. Utsikten fanns liksom inte där utan det var bara snö, snö, snö överallt. Men farsan var nöjd över tågfärden ändå. Såklart. Tågnörd. Sedan åkte vi ner igen, åt Crepes och så begav vi oss hemåt. På kvällen bjöd familjen på raclette (det som jag beskrivit i tidigare inlägg. den franska osträtten) och pappa å Bernard hittade varandra inom ämnet vin och körde på hela kvällen med det pratet. Massa vin och apertifs senare så drog farsan ner i källaren och däckade. HEJA!
Måndag, Upp, äta frukost, pappa lite bakis och sedan iväg till flygplatsen. Jag lyckades bli 'flashad' på vägen av en speedcamera och fick skämmas inför papi. Fuck. Lämna av honom på flygplatsen och byebye, see ya again den 18e när vi ska gå och se HOBBBBIBIBIBITEN på BIO!
Puss å kram Papi! Kom snart igen!
Mamma!
Everybody clap your hands! Awesome person in town!
Käre Far
Mina tankar går till dig när jag går ut med soporna. Du och din källsortering och återanvändning.. Här i Chamonix källsorterar alla eftersom att det är så himla lätt. Vid VARJE sopstation finns det tre kärl, ett för plast å kartong å papper, ett för hushållsopor och ett för glas. Det finns också alltid en holk för batterier och lampor. Det som gör det så himla lätt för alla att sopsortera är också att det finns en sånhär 'hållplats' för sopor vid varje kvarter. Man hittar de överallt! Dessutom har jag aldrig stött på en enda tunna som är full men det kan också vara för att de går typ 3m ner i marken. I Sverige är hålen på containrarna små för att man inte ska kunna hoppa in och hänga där, i Frankrike är hålen gigantiska så att man bara kan hälla ner alla vinflaskorna. Det skulle nog kunna hoppa i två Josefin samtidigt i de här hålen och sen skulle man inte ha nån jävla chans att komma upp. Men det har väl aldrig hänt att någon hoppat ner där förvisso...
Det är ju ganska känt vid det här laget att jag inte har varit någon skogsmulle precis. Men när jag går ner till Gailland (bergshällen där typ alla klättrar) så finns det två vägar. Antingen går man ut från huset och till vänster sedan runt området på en asfalterad väg och ner till rälsen. Eller så går man ut från huset och till höger, nerför en riktigt tajt stig där man alltid råkar på ett djur eller två och sedan ner till rälsen. När jag står inför det här valet så brukar jag tänka "BE BRAVE och visa att du kan förfaan!" och så tar jag stora steg ut till höger. När jag sedan går på stigen så håller jag upp armarna framför ansiktet, in case att man skulle gå in i ett spindelnät, trippar fram snabbt som fan och känner mig inte ett dugg brave. Men efteråt så tittar jag tillbaka och får den här synen som är på bilden och tänker "Du skulle sett mig nu Farsan!"
Mina promenader brukar bli långa och jag försöker gå runt på vägar som jag inte varit på innan. När jag promenerar så brukar jag tänka på folk jag tycker om och ofta på min pappa. Att gå en promenad med min pappa kan också räknas som en geografi-samhälls-naturvetenskaps-lektion. Han pekar och viftar och pratar och viskar om alla möjliga saker. "Naturen är så himla häftig!" "Det här är en såndär grej som kom till sverige då på den tiden." "Om man kollar riktigt noga kan man se vilket djur som bott här." och den klassiska "Naturen är mer rädd för dig än vad du är för den!" Ahh jo.. En promenad med dig.. en iaf.. skulle jag nog vilja gå.
Den här utsikten får mig ju att tänka på dig. No more comments.
När jag tjänar en massa pengar, eller iaf sådär lagom mycket pengar att man kan spendera lite på farsan utan att det märks i ekonomin, då kommer jag köpa det här huset. Jag ska köra en Zlatan å bara plinga på och köpa det till dig. Huset är litet, gammaldags och superfint ompysslat. Det finns massvis med berg och skog runtomkring men det är också supernära till stan (och alltid nära till en sophållplats!). Det är beläget precis intill tågstationen Les Pelerins där det bara passerar ett tåg typ 6 ggr om dan. Precis på andra sidan järnvägen, mellan järnvägen och den isblåa floden, ligger det lite kolonilotter där folk brukar sitta, dricka sitt kaffe och läsa en bok. Du hade trivts som fisken i vattnet. Du skulle sitta där med en bok i trädgården och titta upp på tåget när det passerar förbi eller ner i floden när det kommer en flotte full med turister. Du skulle cykla runt i stan, äta baguetter å ost å dricka vin och vandra i bergen. På vintern skulle du hänga inomhus med en brasa och bygga på den där modelljärnvägen som går runt hela huset. (En såndär som går längs med hela väggen som du pratat om.) Visst längtar du redan hit?
Visst är jag lite full på den här bilden men jag tycker vi båda ändå är väldigt snygga.
Puss och kärlek till dig.
