Barnen sitter på golvet framför mig med stora leenden på läpparna. De gillade sina julklappar. Det är den 10 Januari och egentligen för sent för julklappar. Men när jag såg den där legoversionen av bilen från filmen 'back to the future' så ville jag att Alec skulle ha den. Så julklappar blev det, även i Januari, och de älskade dem. Jag ler lika stort som barnen där jag sitter och när jag vänder blicken uppåt så ser jag att deras föräldrar gör detsamma. Jag känner hur hela kroppen fylls av lycka och jag är så tacksam för att den här underbara familjen valde mig som au-pair för ett och ett halvt år sedan. Alla erfarenheter och all kärlek vi har bytt med varandra är guld värt.

Då, när vi alla sitter där och ler som fån över några julklappar så ställer barnens mor en fråga som får mig att börja gråta. Tårarna bara forsar nerför mina kinder och jag blir helt varm i kroppen. Jag kan inte prata för att jag är så överväldigad och lycklig. Svaret var självklart ja. Frågan var: 'Skulle du vilja bli Ws gudmor?'

I Sverige blir man ofta gudmor till en bebis och så får man vara med och hålla ungen i kyrkan. Så fick jag min första gudmor. Det var en person som mina föräldrar valde som sedan var med i kyrkan då jag döptes. Efter det har hon varit väldigt frånvarande. Därför, när jag var runt 9-10 år så valde jag en ny. En person som jag älskade och som jag såg upp till. Vi kallade varandra för plastgudmor och plastgudbarn. Hon har varit med mig och stöttat mig i livet ända sedan den där dagen då jag frågade om hon ville vara min gudmor. Jag ser fortfarande upp till henne och jag älskar henne massor. Min plastgudmor.

Det var något speciellt med att få välja sin egen gudmor. Och nu har jag blivit vald. W har valt mig och jag kommer att försöka vara världens bästa gudmor.

Jag och min guddotter