We took a walk


Igååååååår åkte hela familjen över till Schweiz å då stannade jag hemma och hade en
MEGASUPERDUPERDUNDERPARTYFEST!
......
 
Ehhh, nej. Jag följde med till Schweiz och vi vandrade upp till en glaciär. En timme upp, äta en glass, en timme ner. Min iphone (min kamera) dog efter 20 min så själv glaciären finns inte förevigad men lite av vägen upp dit är det. Hela vandringen gick ut på att liksom gå runt och upp för berget så vi gick hela tiden på en 1m bred väg. Åt vänster gick berget uppåt och åt höger har du, i princip hela tiden, en rejält brant sluttning med träd och buskar. Inte nånstans fanns det staket. Inget staket alls. Helt sjukt! Jag var nervös hela tiden för att W och A skulle få fnatt å springa å snubbla eller nåt och jag hade aldrig gått där med mina småkusiner om dom inte var fastbundna i mig eller nåt. Usch å fy. Jag blev själv lite illamående och väldigt nervös varje gång man skulle veja lite åt höger för att det kommer mötande folk ner från berget.
Jag fick också lära mig att så fort man möter någon på ett berg så säger man hej. Så som vi gjorde när vi gick från radhuset till dagis när jag var liten för att vi kände alla. Så det blev ju en jävla massa 'Bonjour!'!
 
 
    
  
Så vem tycker att man kanske borde sätta upp lite staket?
 
Efter värsta athlete-dagen fick vi detta till middag... ehh...
 
 

Say Something
Jerker

Jag vill besöka. Inga staket!

Svar: Kom då!
Caroline Josefin

2012-09-10 @ 19:26:30
Anabanana

Uppdatera råååå

Svar: AAAA råååå!
Caroline Josefin

2012-09-12 @ 10:16:26

Comment here:

Name:
Remember me?

E-mail: (will not be published)

URL/Blogadress:

Comment:

Trackback