I Frankrike går man i skolan från 8.30 till 16.00, mån, tis, tors, fre. På onsdagar är alla lediga och utövar sina fritidintressen. dvs fotboll, dans, ridning m.m. Igår däremot så var dem bara lediga då dem här aktiviteterna inte börjar förrns nästa vecka och därför hade deras far planerat en heldagsutflykt. Uppe i bergen. I skogen. Vafan? Alla ni som känner mig förstår ju paniken jag fick. Jag är ju lagd otroligt långt ifrån skogsmulle.

 

Det börjar med att vi åker tll en nationalpark uppe i på ett berg. Det är otroligt slngriga och dåliga vägar upp dit och fadern kör fucking rally upp så jag blir riktigt åksjuk. Vi kör förbi en stor skylt där det står parkens namn. Sedan kommer det parkeringar. Parkeringarna består bara av typ 10 platser och kommer i etapper. VI kör förbi den första, den andra, den tredje... fadern svär något i stil med 'fucking turister'...den sjätte och sen är vi precis vid grinden. Där fulparkerar far något otroligt rakt i backen och kör en sten under framhjulet så att bilen inte ska rulla iväg. 'Man får aldrig en bot här!' säger han, vi lastar ur och går in i parken. 

 

 

Lilla W som står rakt framför ett stup. Utan stängsel.

 

     

Fadern vid en annan farlig gångväg.

 

 

En såndär bergsget med värsta utsikten.

 

 
Lilla Bossons, en 'förort' till Chamonix.

 

 

En till såndär bergsget.

 

 
Utsikt från en äng på ett berg utöver ett annat berg.

 

Parken var fin. Massor av djur, alla var fria i parken, inga stängsel någonstans men svårt att få bra foton. Efter typ 4 h här så gick vi ut till bilen och körde ännu högre upp på samma berg. Nu börjar vägarna bli obefintliga och det är sjukt mycket offroad. Vi satt i en jeep cherokee och bumpade upp och ner i ett ojämnt mönster. Josefin mår illa igen men what evah! Vi kommer fram till ett hus som nu ligger två timmars vandring ner från bergets topp, dvs jävligt högt upp! Vi äter en picknick som består av.. ost och yoghurt .. och sen trallar vi upp för berget. Inte till toppen då eftersom vi har A och W med oss men en lång jävla bra bit vandrar vi till Lac Noir. En svart sjö mitt uppe i bergen. Den blev det tyvärr skitdåliga bilder på... ni får lita på er fanatsi för denna. Nu är jag otroligt trött och vet att det är 30 mins vandring tillbaka till bilen men säger inget. Får ju ta och bita ihop. Verka lite tuff. Om en 4åring kan så kan jag!

Väl hemma den kvällen så somnar jag nästan i soffan när barnen springer runt med sina leksaker och stoppar de i fejjan på mig. Hur orkar dem? Den här dagen vad W uppe vid 9 och la sig vid 22, när hon har bergsvandrat?. Wtf liksom? Jag somnade iaf direkt när jag la mig och sov hela natten ut. Vilket jag behövde. Himla skönt!