Det där med att parkera i Chamonix har ni ju fått uppleva här på bloggen som värdens värsta grej och det är ju för att det är världens värsta grej att göra. Som skrivet förut så spelar det ingen roll hur eller vart du parkerar och hur länge, alltid när du kommer tillbaka så sitter du i skiten på något sätt för här i den franska parkeringsvärlden finns det ingen respekt eller förståelse för någon. Punkt. De här lovveckorna, som nu har påbörjats, i Europa skrämde mig massor. Jag ska ju då skjutsa två barn till två olika ställen i dalen varje dag. Wihooo! Det är ju kul att barnen är så hej å hå på med aktiviteter men för the driver.. not so fun.

 

Så med fasa i kroppen kör jag ut bilen från vår uppfart och styr mig mot förorten Les Housches där jag ska ta mig till en parkering i botten av 'nybörjarbacken'. Alltså en slope som liksom är konstgjord här nere i dalen och för barn och sådana som fegar under sina första åk. (Jag tog inte hit varken bästis eller syster när de skulle köra första åk, det är ju fett lame att inte åka upp i bergen liksom!!) Under färden så slås jag över hur mycket bilar det är på vägarna och jag känner hur fasan över parkeringen bara växer sig större och större. Jag svänger av motorvägen, kör upp för en backe, över en bro, in i Les Housches och svänger in på parkeringen. SOM ÄR I SIN FULLASTE PERFEKTION!! Hör och häpna!! Alla bilarna står snyggt uppradade i parkeringsfickorna, wtf? Jag parkerar på en stor och fin ruta, tar mig ur bilen, lastar ut en unge med ett par skidor och vandrar över parkeringen. Jag lyssnar på alla runt omkring som ropar efter sina barn att akta sig för bilar och bära sina skidor rätt. Ingen pratar franska. Jag kollar runt på parkeringen. Inga bilar är franska. AHA! Alla är turister! Alla som har parkerat här idag är tyskar å britter å finnar och svenskar! Tack, tack för att ni vet hur man parkerar bilar. Puss på er och jag ser fram emot två veckor som chafför.