Drog iväg på morsans mountainbike och cyklade en mil idag. Det känns fett bra när man är stolt över sig själv. Jag cyklade långt på dåligt underlag längs med forsen som går genom stan. Turen börjar i stan, där jag känner mig urlöjlig i min 'sportoutfit' som jag skramlat ihop och alla bilarna drives like crazy. Sen kommer jag till ett parti där träden liksom växer väldigt tätt ut mot forsen och det går många små träbroar över den. Cyklar vidare och under ett litet järnvägsspår sedan över en stor träbro. Nu är forsen lite mer av en å och man ser stora stenar och en liten men otroligt fin strand. Sanden är kritvit liksom stenarna. Cyklar uppåt och börjar komma in i skogen. Möter på en liten bondgård med stora höbalar och rostiga traktorbitar utspridda runt om i skogen. Cyklar lite till och precis vid kanten av vägen ser jag MASSVIS av flugor. Då är det någon jävel som har satt sig och skitit i skogen precis intill vägkanten. wtf lix? Nu är jag framme vid en skylt där det står 'La Montee du Pepe' och här vänder jag då det blev jävligt brant och typ omöjligt att cykla. Nu cyklar jag på den andra sidan om vattnet, bha för att, och ser en helikopteranläggning. Här sätter jag mig ner i typ 20 min och äter lite äcklig torr baguette, dricker vatten och kollar på helikoptrarna som lyfter och landar. Sedan cyklar jag hela vägen hem igen.

Jag är fett bra. Sådetså.

 

   

 

Klicka på bilderna för stor version.

 

Jag saknade någon idag. Jag saknar såklart alla, men just idag... Det var inte min pappa för han hade fortsatt uppför hela berget. Det var inte min mamma för hon hade bara velat smörja in mig med solkräm och bett mig sakta ner. Det var inte Anna, Junia eller Johanna. Det var absolut inte Louise eftersom att det var insekter i skogen. Hon skriker ju som en stucken gris om en insekt närmar sig henne. Den första 'någon' som jag har saknat riktigt sen jag flyttade hit är faktiskt inte ens en människa. Vilja, min underbara vovve. Du hade älskat cykelturen! Du hade fått fnatt för varje ny kilometer. Jag såg en massa hundar på min tur och kunde inte sluta tänka på dig min fina stads-stall-pudel! All kärlek till dig! <3

 

Det där blev ju töntigt... men fuck it.