Onsdag igår och ett extra barn på halsen. Några bekanta till familjen spenderade hela dagen på sjukhuset och fick sig ännu en son, därför fick jag det lite extra tufft på jobbet. Klockan närmar sig tio och i vanlig ordning ska vi iväg till dansen. Det regnar ute så jag skiter i att be barnen gå ut till bilen och kör ett minimarathon istället. En efter en klär jag på de ytterkläder, grabbar tag i en leksak de gillar och stoppar in dem i bilen. Ingen av de säger emot mig och när jag sätter mig i förarsätet är jag nöjd över mitt verk. Alla tre sitter i baksätet med respektive leksak och är knäpptysta. Jag är fan bäst på detta, kanske ska bli supernanny? "Ge barnen inga alternativ så löser sig allt!" HAH!

 

Danslokalen ligger i förorten och har den minsta, mest kaosartade, parkeringen jag någonsin stött på (som jag också skrivit om innan). Därför kör jag dit med ångest i kroppen och funderar ut på hur jag ska parkera för kunna ta mig därifrån så lätt som möjligt när dansen är slut. Funderar på att kanske parkera några kvarter därifrån och gå en bit... men det blir riktigt tajt med tiden nu. Jag kanske ska vara den som skiter i de andra och parkerar rakt bakom dem... men det känns absolut inte bra, svensk som man är. Skruvar mig i förarsätet och när jag börjar tänka på hur stålmannen kan komma och lyfta upp bilen när den står mitt i smeten så inser jag att jag får parkera som vanligt och hoppas på det bästa. MEN när jag sedan svänger in på parkeringen (som givetsvis redan är full) så stannar jag bilen och kikar omkring lite. Försöker tyda skyltarna och pilarna som finns runtomkring och bestämmer mig, trots den knappa tiden, att köra RUNT lokalen och vad hittar jag?!

 

 

EN TILL PARKERING!

PRISA GUDARNA!

JAG HAR BLIVIT BÖNHÖRD!

 

Den här parkeringen är betydligt mycket större och nästintill tom! Fransmän asså... SÅ JÄVLA lata så de e inte klokt! Att gå från den här parkeringen upp till lokalen kan inte vara mer än 30 meter extra och det är ju omöjligt att det bara är jag som vet om den. De andra vuxna som skjutsar hit sina barn har ju gjort det i minst 2 år tillbaka... Men iaf, nu slipper jag ju ha ångest för nästa onsdag och för mig är det ju bara bra att ingen orkar köra runt lokalen. Nu har jag ju i princip en helt egen parkering! Yippie!