Nu sitter jag på flygplatsen i Geneve. Jag känner mig lite heartbroken då Ben körde mig hit och så sa vi hejdå i bilen och åhhh, hur kunde jag bli såhär kär såhär fort och dessutom få vara med om besvarad kärlek? Igen! Vissa får ju aldrig uppleva det.. Livet flyter på så himla bra för mig, jag känner mig lyckligt lottad hela tiden och nu ska jag få åka hem till min underbara familj och umgås med dem i fem dagar. Man kan ju verkligen ha det mycket sämre men det vill jag nog inte riktigt tänka på nu. Här på flygplatsen känns alla lite lyckliga. Men det är väl alla som har råd och tid att flyga till sina familjer såhär en vecka innan jul.. ? Eller är det mina fördomar som pratar där?